Kvällen hade gått snabbt, kyssen med Justin kommer jag inte glömma på ett tag. När han avslutat den gick Gabriel raka vägen ut ur klubben och vi skrattade åt honom. Vi dansade tills mina fötter inte orkade mer och var nu på väg hem, eller nej kanske inte hem direkt.  Justin hade föreslagit att jag skulle sova hos honom i natt på grund av Emil, vilket jag sagt nej till för att inte vilja störa men det var något han övervägde.Både Alfredo och Emelie kommer att sova där med oss, något jag faktiskt såg fram emot. Vi hade precis lämnat min lilla lägenhet där vi varit för att hämta kläder och andra nödvändiga saker och körde nu ut på motorvägen för tredje gången denna kväll. Jag lutade ansiktet mot bilrutan och stängde ögonen för några sekunder. När vi skulle lämna klubben hade Justins vita bil stått och väntat där på oss, förmodligen någon som kört den från Justins place eftersom den inte stod där när vi kom. Alfredo och Emelie småpratade om något jag inte orkade lyssna på där bak. Jag satt i framsätet bredvid Justin som körde bilen. Han höll blicken på vägen och såg koncentrerad ut, nåt jag skulle skrattat åt om jag inte varit så trött. Men då såg jag hur hans knogar vitnade runt ratten. Jag tittade oroligt på honom, men han inte verkade märka. Jag sträckte mig för att lägga handen ovanpå hans, för att få honom lugnare. Han stelnade till vid min beröring men slappnade sedan av en aning.

” Är det något Justin?” frågade jag honom vänligt efter att ha tagit bort handen igen.

” Nej, det är lugnt.” svarade han och vände för första gången under bilresan blicken mot mig för att sen le. Jag kunde se igenom hans påklistrade leende, jag såg en del aggressivitet men också en del orolighet.

Jag kom på mig själv genom att stirra på honom, så jag vände snabbt ner blicken mot mina fötter. Hoppas bara att han inte märkte något, tänkte jag för mig själv och skrattade till, och där kom Justins uppmärksamhet på mig tillbaka.

” Kör jag så ”roligt” ” frågade han och gjorde citattecken med handen han inte höll på ratten åt ordet ”roligt” och blinkade mot mig. Jag kunde inte göra något annat än le och sen besvara frågan han nyss ställt.

” Haha, din kör-stil är ju to die for.” svarade jag överdrivet och blinkade mot honom, som nu skrattade. Skrattet smittade av sig till mig som nu också skrattade lätt. Han vickade på ögonbrynen mot mig innan han tryckte ned gaspedalen lite närmare gummi mattan som låg på bilens golv och log nöjt, fortfarande stirrandes på vägen innan han gjorde en skarp sväng för att sen stänga av motorn. Jag slog upp blicken och ja, där stod huset. Lika dant som när jag var här sist. Jag log åt tanken men lät leendet försvinna lika snabbt som det kom.  Min trötthet tog över och jag kände mig genast svag. Jag var på väg att ramla inom de närmaste två sekunderna, men då tog två starka händer tag i min midja. Förskräckt samlar jag kraft för att vända mig om och se vem de två händerna tillhörde. När jag vänt mig om mötte jag Justins oroliga ögon som granskade mig från topp till tå.

” Hey Natasha? Vad händer? Mår du bra?” Allt kom så plötsligt att jag var tvungen att sätta mig ner. Alfredo hjälpte mig ner på trappkanten som ledde in till huset där jag fick samla ännu mer kraft.

” J-jag vet inte.” stammade jag fram och drog en hand genom håret. Justin öppnade dörren och hjälpte mig in. Han hämtade en huvudverkstablett och ett stort glas med kallt vatten, som faktiskt hjälpte. Pappa har alltid varit emot att ta mediciner och tabletter, det var som droger för honom så jag vart alltid tvungen att ta dem när han inte var i närheten för att han inte skulle bli arg.  

” Tack.” viskade jag till både Alfredo och Justin medans Emelie satt och baddade min panna med en blöt handduk. De båda nickade till svars innan de lämnade hallen där jag och Emelie fortfarande satt kvar, jag i fåtöljen mittemot klädgalgarna och hon på golvet. Jag förstod att hon sjasat iväg dem och gav henne en frågande blick.

” Tänkte att du behövde vara ifred.” sa hon innan ett ord hunnit lämna min halvöppna mun. Jag stängde den snabbt och log till svar. Hon drog sakta bort handduken från min panna och la den på det fyrkantiga bordet som stod bredvid fåtöljen jag satt i.

” Du har ingen aning om vad du gör med honom.” sa hon efter några få minuters tystnad efter att hon satt sig i fåtöljen som stod på andra sidan bordet. Jag tittade förvånat på henne.  

” Vad menar du?”

” Justin, Alfredo har berättat att han blivit sitt gamla jag efter att ha träffat dig den dagen i parken då allt med fansen gått snett. Han ler, det har han inte gjort på länge. Allt har varit så jobbigt men när du kom förändrades allt, som om allt hopp kom tillbaka igen.” allt som lämnade hennes mun gjorde mig förvånad. Var det verkligen så? Nej knappast. När jag tänker efter kan det hon sagt vara sant, han är min bästa vän och jag gör allt för att mina vänner ska må bra. Det är något jag bara har i mig, något som känns naturligt. Alla är kanske inte så att de alltid måste se till att den andra alltid mår bra no matter what, men för mig har det alltid funnits där. Ibland är det en nackdel men för det mesta så är det en fördel, hoppas jag. Eftersom att jag alltid varit den blyga lilla tjejen så har vissa andvänt sig av det och alltid vänt sig mot mig om det är något, och som vanligt fanns jag alltid där.

” Är du säker?”

” Ja Natasha, det är jag.” svarade hon mig allvarligt och log.

” Jag mår bättre nu, vad sägs om att vi går till killarna?” frågade jag henne och reste mig upp.

” Varför inte?” svarade hon på min fråga och reste sig också upp.

” Tack!” sa jag plötsligt och kramade om henne hårt, hon besvarade kramen mer än gärna och lät mig sedan släppa det fasta taget jag tagit om henne.

” Så lite så, du vet att du alltid kan räkna med mig!”

” Du är bäst.” hon log mot mig och vände sen huvudet framåt igen. Detsamma gjorde jag och mötte det enorma vita köket. Soffan stod lite längre in och där kunde jag skymta Alfredo och Justins huvuden sticka upp. Jag skyndade på stegen och damp sedan ned i soffan bredvid Justin. Han släppte blicken snabbt från tvn för att le mot mig men vände tillbaka den lika snabbt som den vändes hit. Jag tittade på Emelie som himlade på ögonen där hon satt bredvid Alfredo. Det var uppenbart att det var FIFA de spelade. Jag var faktiskt helt okej på det då Gabriel fått mig att spela det ett antal gånger förut, men det är det ingen annan förutom Emelie och han som vet. Haha!

” Killar och deras spelande!” sa Emelie ironiskt och fick till sig både Justin och Alfredos uppmärksamhet.

” Hey babe, vi är ju heta när vi spelar!” utbrast Alfredo och vi bara skrattade åt vad han just sa.

” Ja precis!” hängde Justin på. Alfredo hade fortfarande blicken på Emelie och verkade inte bryta den på ett tag, då fick Justin sin chans att dra ifrån.

” GOAL!” Skrek han lyckligt ut. Alfredo tittade till en början yrvaket på honom innan han förstod. Då gav han honom istället en sur blick innan han satte sig till rätta och fokuserade på matchen igen. Killar brukar vara så stöddiga om att de alltid klår tjejer i tv spel, och detta fallet var inget undantag. Jag tittade länge på Justins händer och hur han styrde playstation-kontrollen när jag fick en ide. Jag lutade mig sakta fram mot Justins högra öra för att komma tillräckligt nära så han skulle höra när jag tänkte viska.

” Justin, får jag?” viskade jag försiktigt och pekade mot kontrollen med vänstra handen samtidigt som jag höll fingret för munnen, för att visa att han skulle vara tystlåten. Han tittade först förvånat mot mig men lät sedan ett lekfullt leende spridas över hans läppar innan han lämnade över kontrollen till mig. Jag tog snabbt emot den och slängde en lika snabb blick mot Alfredo, just to make sure att han inte såg något. Han var helt inne i spelet, alltså behövde jag inte oroa mig. Jag sprang framåt med gubben, fintade av några av hans spelare för att sen sätta den rakt i krysset. Jag tittade förvånat ner på mina händer, så bra går det aldrig annars, för att efter det titta upp mot Justin som såg ännu mera chockad ut än mig och flinade sedan åt Alfredo. Jag vände mig om och fann Alfredo stirrandes på mig, hade detta varit en tecknad film så hade hakan nuddat marken vid detta laget. Hans min kunde inte få mig till något annat än att skratta, där Emelie och Justin också hakade på. Till slut skrattade Alfredo också, men såg fortfarande överraskad ut.

” En tjej slog just Alfredo Flores i FIFA, kan det bli mycket bättre?” utbrast Justin och fick ännu en blick av Alfredo, fast denna gången flinade han efter.

” Justins tjej, kunde inte förväntat mig något annat!” fick han skämtsamt ur sig i samma tonläge som Justin för bara några sekunder sedan haft. Justin flinade åt honom samtidigt som jag bugade mot dem.

Mina ögonlock var tunga som bly efter att vi satt igång en James Bond film, mina favoritfilmer sen jag varit mindre. Jag låg hos Justin i ena delen av soffan medans Emelie och Alfredo låg i andra. Jag öppnade upp ögonen för att möta eftertexterna på tvn. Jag tittade sen upp mot Justin som fortfarande var vaken men Alfredo och Emelie sov däremot som stockar. Justin hade också märkt att dem sov så han reste sig upp med hjälp av händerna för att jag skulle kunna ställa mig upp. Mina ben svajade till då jag inte stått upp på några timmar, men jag samlade mig snabbt och sträckte ut handen för att hjälpa Justin upp på benen. Han tog tag i handen med ett leende och drog sig upp så att han nu stod bredvid mig.

” Ska vi sova i min säng?” undrade han trött.

” Varför inte?” svarade jag honom och log lite lekfullt mot honom, ett leende som han besvarade snabbt.

Han gick före mig upp tills vi kom fram till sovrummet.

” Damerna först.” sa han och gestikulerade med armen att jag skulle gå in. Jag skrattade kort åt hans plötsliga aggerande men gjorde som han sa och tog mig in. Jag hörde hur dörren gick igen bakom mig och hur Justin närmade sig mig. Han fortsatte förbi mig och vidare in i walk in closeten, förmodligen för att byta kläder.

” Justin, har du något jag kan sova i?” ropade jag åt honom.

” Översta hyllan i den vita byrån.” fick jag som svar och gick mot byrån som stod bredvid den stora dubbelsängen. Jag öppnade försiktigt lådan han sagt åt mig att öppna och drog ut en av de flera vita T-shirtarna där låg. Drog snabbt av mig shortsen och linnet för att efter det sätta på mig T-shitrten. Den räckte precis nedanför min rumpa, alltså täckte den det nödvändigaste. Jag vände bort blicken från spegelen som stod i ett hörn och tittade mig omkring. Rummet var i färgerna elfenbensvitt och brunt. Enkelt men ändå stilrent och väldigt fint. Jag styrde sedan stegen mot sängen och la mig i den vänstra halvan då jag misstänkte att Justin ville ha den högra av någon anledning. Jag satte mig upp och drog fram mobilen ur shortsfickan efter jag hört den burra. Gabriels namn lös upp på skärmen. Då kom Justin ut ur garderoben bärandes endast ett par shorts. Mina ögon blickade ner på den vältränade magen han hade och kunde inte slita sig där ifrån. Jag la tillbaka mobilen i shortsen för att han inte skulle behöva oroa sig, men fortfarande med blicken på den spända magen. Det var inte för än Justin närmade sig jag drog upp blicken mot hans ansikte.

” Gillar du vad du ser?” frågade han och skrattade. Typisk Justinreplik. Utan att säga ett ljud slog jag snabbt ner blicken i marken och kände hur en rodnad spred sig över mina kinder för andra gången ikväll. Han kom ännu närmare och när han var så nära att jag kunde se två barfota fötter under mina ögon satte han två fingrar under min haka och tvingade upp min blick igen. Jag log åt honom och hoppades innerligt att rodnaden var borta.

” Vem gillar inte Biebers mage?” sa jag charmigt så att han skrattade igen.

” Det är ju det jag säger, jag är så oemotståndlig!” svarade han och slog sig ner bredvid mig.

” Dream on Justin.” jag flinade åt hans självförtroende innan jag drog upp täcket för att sticka in fötterna och sedan upp till hakan. Justin gjorde detsamma och tittade nu på mig med trötta ögon.

” God natt.” sa jag och pussade honom lätt på överläppen, så som bästisar skulle kunna göra, innan jag vände mig om för att inte behöva möta se hans reaktion. Jag kunde nästan höra hur han log när han svarade och innan någon av oss visste ordet av somnade vi båda.

_________________________________________________________________________________________

Kapitel 16! Blev ett "mellankapitel", alltså inte så mycket som händer men det behövs ibland för att sen kunna bygga upp spänning. Lite mys och sånt, en av Natashas hemliga talanger kom fram.. ;) Nästa blir mer spänning så stay tuned!

Much Love// Emma!

    ” Så, nu tänkte jag gå ut på golvet och göra vad jag kom här för! Ha det bra!” sa jag, reste mig upp och gick ut på golvet för att dansa som de flesta andra här. Efter ett tag slöt sig Justin vid min sida och började hoppa runt till musiken som jag, inget avancerat. Då dyker det upp en tjej i min ålder,

” Vad sägs om ett battle?” frågade hon kaxigt, sånt stör mig! Komma här och tro att hon är nåt?! Jag tittade på Justin som nickade allvarligt mot mig.

” Why not? Give me whatever you got.”      

                                              Ur Justins perspektiv:

När Natasha tagit över dansgolvet slöt sig Emelie och Alfredo upp vid min sida.

” Låt mig gissa, ett battle?” skrek Emelie ut utan det minsta dryghet i rösten.

” Ja, Natasha kommer krossa henne.” svarade jag kort.

” Som vanligt då.” sa hon och fnittrade mot mig.

Jag skrattade till svar och vände sedan blicken mot Natasha och vad hon andra nu hette. Just nu såg det faktiskt ut som om den andra tjejen ledde. Fan. Men då vänder Natasha det och totalt krossar henne på golvet. Tjejen såg inte glad ut och gav upp. Natasha kom gåendes mot mig då tjejen som nyss förlorat gick in i hennes axel. Av ren reflex vände hon sig snabbt om och mötte hennes blick i några sekunder innan hon som nyss stött in i henne fortsatte gå utan att säga ett ljud. När hon var utom synhåll närmade sig Natasha mig för nu andra gången och började skratta. Skrattet smittades över till mig som då också började skratta. Där stod vi, mitt på dansgolvet och skrattade som om vi aldrig fått skratta förut. Hon drog mig bort till vårat bord och satte sig på en av de vita stolarna i skinn. Hon släppte sedan min hand så jag passade på att sätta mig mittemot.

” Såg du hennes min när hon fattat att hon förlorat? Seriöst helt prislöst!” skrattade hon fram.

” Typ så ja, men hon blev ju totalkrossad!” svarade jag henne snabbt och hon skrattade till.

” Jasså?” frågade hon och log det leendet som fick mig att smälta, att känna mig svag på nät märkligt sätt för jag, Justin Bieber, brukar inte bli svag på grund av en tjej. Eller jo, Selena. Selena. Varför Justin, varför? Låt henne inte förstöra kvällen för fan. Jag tog ett djupt andetag, inte så det märktes men  ändå djupt, och tittade tillbaka på Natasha.

” Ja, du är riktigt duktig. Och en sån sak sagd av mig är extra värdefull.” sa jag skämtsamt och blinkade med ena ögat.

” Ja men dåså! Nä men jag har hört att jag är duktig av andra men vill aldrig ”tro” det själv. Visst, jag vet att jag är duktig men tänker aldrig på det, då bara känns det fel.” svarade hon mig med betoning på ”vet” och log.

” Men då ska du få se att det inte är fel. Kom.” skrek jag ut för att sedan dra med mig henne tillbaka till dansgolvet, samma väg som hon dragit mig förut. Jag gav henne en blick som betydde att hon skulle vänta, vilket hon förstod ganska snabbt och nickade till svars. Sen joggade jag genom allt folk och bort till DJ´n för att be honom sätta på Beauty And A Beat, ja den jag och Natasha dansade till för några timmar sedan. Visst, det kanske var lite ”egoaktigt” just då men nu vill jag att andra ska få se henne, när hon inte battlar.

” Hey, would you like to play Beauty And A Beat after this?” frågade jag vänligt och tittade upp på honom, eftersom han står en aning högre upp än mig.   

” Anything for you JB.” svarade han och jag tackade honom innan jag joggade tillbaka till Natasha.

” Vad nu då, Biebs?”

” You´ll se, you´ll se.” svarade jag och blinkade med ögat samtidigt som hon himlade lätt med ögonen och log smått.

Tittade bort mot DJ´n för att checka och han nickade tillbaka.

” Peeps give some room for JB!” skrek han I micken vilket fick alla att titta runtom sig för att hitta mig. skrattade åt dem innan jag bad Alfredo putta bort lite folk för att ge mig och Natasha lite plats. Hon tittade förvirrat runt sig och sedan upp på mig.

” Justin vad händer?!” fick hon förvånat ur sig och mötte min blick.

” Vill bara se om du blivit bättre-” och mer hann jag inte säga innan Beauty And A Beat ekade högt i högtalarna. När hon uppfattat vad jag menat började hon skratta och sedan ställa sig i position.

”Jag” började sjunga och hon började dansa. Jag stod bara där och iakttog henne när hon rörde sig lätt som en fjäder till musiken, hon får det att verka så lätt när det i själva verket är så svårt. Folk runtomkring ”oo-ade” och jublade åt henne. Det måste vara alkoholen som påverkat henne eftersom hon hatar att stå i rampljuset. Men det kanske bara är nåt bra? Hon dansar ju som en gudinna! Jag lät henne dansa själv ett tag till tills refrängen startade och jag hoppade in. Hon log åt mig för att sedan backa undan och ge mig lite plats innan hon hoppade in igen för att visa vad hon går för. Hon valde att köra koreografin från videon så jag hakade på. Alla applåderade efter våran synkade dans, Natasha tittade ut på dem med stora ögon, som om hon aldrig sett nåt sånt förut. Hon bugade lätt och skrattade, sen log hon mot mig. Hon började gå mot mig för att sedan omfamna mig.

” Tack.” viskade hon mot min bröstkorg. Kunde inte förstå att jag ens hörde vad hon sa, men jag hörde det.

” Det minsta jag kunde göra.” svarade jag och kysste henne lätt på pannan, så som vänner gör, nära vänner gör.

Hon avbröt mina tankar för att fläta ihop våra fingrar, lyfta upp våra armar och låta oss buga. Hela gesten fick oss båda att åter igen skratta. Vi var på väg mot baren då någon tog tag i Natashas axel. Hon ryckte till vilket fick även mig att vända mig om, då det inte bara uppenbarades en person utan fyra.

                                                     Ur Natashas perspektiv:

Justin hade fått mig på bra humör, igen. Vi närmade oss nu baren, skulle absolut inte dricka mer denna kvällen men för att ta en Fanta. Det var då jag kände en kall hand på min axel. Av ren reflex ryckte jag till, något Justin måste ha märkt efter att han också vänt sig om någon enstaka sekund efter mig. Synen gjorde att jag genast ångrade att jag vänt mig. Jag blev knäsvag och kände hur jag kallsvettades i väntan på vad som skulle ske. Trodde aldrig jag skulle se dem igen, eller jag hoppades. Jag kände hur Justin stelnade till efter att ha förstått vem det var, killarna från kvällen då Justin valt mig som One Less Lonely Girl på den första konserten jag dansat på. Alla återblickar gjorde att jag fick en fruktansvärd huvudvärk, så jag  bad inom mig att sluta tänka tillbaka och fokusera på nuet, för det var vad som krävdes just då. Killen som lagt handen på min axel tog nu bort den och log ett retfullt leende mot mig.

” I´ve been missing you.” Jag vågade inte svara honom, allt kom så plötsligt att jag bara stod där och tog in allt han hade att säga. Efter ett tags tystnad och hans letande efter ett svar gav han upp och fortsatte.

” The thing is that I want you, but that isn’t suppose to be a problem because you don’t seem to have any boyfriends, or am I wrong?” fick han ur sig snabbt för att reta mig allt mer. At than lade på “s”-et på slutet gjorde att jag störde mig på honom ännu mera, men vad skulle jag kunna göra? Jag kände mig så ynklig och svag vilket inte gjorde saken bättre.

” She´s mine, and don´t you ever bather her again.” Hörde jag en röst säga med stängda käkar brevid mig, Justins röst. Hans ögon speglade ilska och hat, inget han som stod framför mig verkade bry sig om utan fortsatte.

” She´s yours? Really? I haven’t seen you close to her. Well, besides your sort of a dancing thing, witch was entertaining by the way. Its too bad that it wont stay that way from now on.” Han lät sig inte rädslas av Justin, som just nu var argare än någonsin. Jag var helt borta att jag inte lade märke till att han kallade mig för hans, hans.

” Yes she is mine. Oh that´s too bad that you haven’t, I´m sure you would love it. Don’t you even think about touching her one more time because if you do, it wont be good for you” kände på mig att Justin skulle ta de steg som krävdes för att komma ännu närmare honom och slå till honom vilken sekund som helst nu.

” Hey Emil, I think it´s time to stop this now.” Sa en mörk röst bakom honom. Emil.. Emil, Emil, Emil. Jag känner igen det namnet, och när jag tänker efter känner jag igen honom också. Det var då det slog mig, jag hade träffat honom innan jag ens mött Justin. Jag vart på väg mot bilen en mörk sommarkväll efter att ha handlat på Walmart. Mina händer var fulla och jag letade runt i mina likaså fulla byxfickor efter bilnyckelen. När jag äntligen fått fatt i dem hörde jag ljud bakom mig. när jag vände sig om stod han där och iakttog vartenda rörelse jag gjort. Jag frågade vem han var då han hade svarat ”Emil, själv sötis?” innan han hoppat på mig och sedan satt händerna över mina bröst. Jag kämpade mig loss och hoppade snabbt in i bilen för att låsa och sen köra skakandes iväg. Kassarna med varor låg utspridda på parkeringsplatsen bredvid, något jag inte orkat bry mig om.

Bilder från den dagen gick igenom mitt huvud lika snabbt som en blixt träffar marken. Jag tog ett stadigt tag i Justins arm och återhämtade mig sedan snabbt. Jag kämpade med att dra upp blicken för att möta Emils ögon för andra gången. Förvånansvärt speglade de rädsla och osäkerhet, som om allt tagit honom med storm. Det såg faktiskt ut som om han tänkte ge upp, jag hoppades innerligt att jag hade rätt.

” Fine. But I still know where you live cutie. It doesn’t always help to drive away from your problems.” Med det sagt fortsatte han framåt, den vägen vi tänkt ta innan han stoppat oss.

Hela händelsen chockade både mig och Justin som bara stod och tittade in i varandras ögon innan jag kramade honom hårt, hårt. Jag kunde inte tacka honom nog för att ha stått upp för mig! Jag kunde höra hans hjärta dunka snabbt i bröstet på honom, förmodligen på grund av den ganska dramatiska händelsen enligt mig. Jag lossade på taget och kollade in i de vackra hasselbruna ögonen som satt ovanför hans näsa. Jag gick sedan några steg, med min hand i hans och damp sedan ner i skinn soffan. Justin gjorde detsamma fast mittemot mig. Jag tackade honom och han nickade till svars för att sen trycka fram ett leende. Men bakom honom stod en person jag kände igen, någon jag aldrig skulle vänta mig se här, Gabriel. Gabriel är min ex pojkvän och före detta bästis. Allt det krossades när jag såg honom och Sanna stå och kyssas vid mitt skåp. Justin såg att jag tittade bakom honom och vände sig också om med en rynka i den perfekta pannan. Det var uppenbart att det var just Gabriel jag tittade på eftersom han stod ensam längst bort i baren. Justin vände tillbaka huvudet och tittade frågandes på mig. Jag gav honom en blick som tydde att han skulle komma, vilket han gjorde. Jag berättade allt medans han satt tyst och lyssnade, fortfarande med rynkan kvar i pannan. När jag var klar såg jag att han var på väg hit. Jag reste mig upp för att bemöta honom.

” Vad gör du här?” jag gick rakt på sak, här kommer han inte undan!

” Skulle bara se om det var sant att du och Justin fått ihop det, vilket ni verkar ha fått.” ju fler ord som kom ut ur hans mun desto argare blev jag.

” Ursäkta? Fått ihop det? Du vet mycket väl att  jag är oskuld och tänker inte ändra på det.” slängde jag i hans ansikte.

” Man vet ju inte nu när du blivit en mediahora.” orden ekade i huvudet på mig, kallade han mig just för mediahora?!

” Sen när har du fått rätten att kalla mig för en mediahora?! Varför citera svenska artister, huh?”

” Babe, jag älskar sig, jag älskar dig. ” kom ut ut hans mun som svaga viskningar. Jag spärrade upp ögonen så dem blev stora som bowlingklot.

” Försent, babe.” jag gjorde till rösten när jag uttalade ordet babe, så han förstod hur fel jag tyckte det var. Nu slöt sig Justin vid min sida, vilket fick mig att känna mig tryggare.

” Is there any problems here?” frågade han Gabriel som nu backat några steg.

” No, absolutly not.” svarade Gabriel honom och försvann till baren igen. Hans blickar brände mig i ryggen, något jag inte var bekväm med. Justin märkte det och drog med mig till baren för att beställa det vi egentligen var på väg att göra från början. Han beställde en Cola och jag fick min älskade Fanta. Jag insisterade att betala men han gav inte sig och tillslut lät jag honom få betala Fantan. Jag halstrade den snabbt, kanske för snabbt. Justin glodde på mig som om jag kommit på något som skulle hjälpa mot all världens svält.

” Haha, vad?” frågade jag honom och log retligt.

” Hur i…?!” svarade han men jag bara skratta, fortfarande med blickarna från Gabriel i ryggen. Justin såg honom stirra och lutade sig fram för att viska i mitt öra.

” Bara häng på, okej?”

” Okej.” viskade jag tillbaka, nyfiken på vad som skulle hända. Då trycker han plötsligt sina läppar mot mina. De passade som pusselbitar. När jag förstod varför han plötsligt börjat kyssa mig stängde jag ögonen och besvarade den mjukt, nåt som gick från mjukt till passionerat. Jag lade min högra hand i hans hår och kände hur han log mot mina läppar innan han fortsatte med kyssen.

___________________________________________________________________________________________

Nu är det klart! Verkligen kämpat och hoppas ni gillar det, drygt 2500 ord! Extra långt kapitel eftersom jag inte hittade någon stans att sluta på.. Och nej det är inget Jatasha än, det kanske aldrig blir det heller. ;) Men detta är bara en friends kiss! Lite drama också, wiihoo! Laddat med drama i detta kapitel, en massa drama till och med, haha! Mår lite bättre nu när jag fått upp kapitel så kommentera vad ni tycker!

Much Love// Emma!

” Vad sägs om att vi överaskar killarna med något nytt? Klockan är bara tio över fem vilket betyder att vi lätt hinner till Forever 21!” föreslog hon vilket fick mig att le,

” Du är min lifesaver! Kom så drar vi innan det är försent!” sa jag, tog tag i min väska som låg på golvet vid sängen och gick ut i hallen. Jag valde ett par låga vita Converse, drog upp nycklarna ur väskan och låste efter oss.

Vi närmade oss butiken som låg bara ett kvarter bort och tog oss in genom de enorma glasdörrarna. Vi gick vidare, förbi kassan och in mot kläderna. Jag tittade runt bland byxorna när jag fann dem, de perfekta shortsen! Jag grabbade tag i de sista svarta i min storlek och satte dem mot mina lår.

” Perfekt!” mumlade jag för mig själv och tittade bort mot Emelie som höll i en mörkblå tight klänning som slutar precis under rumpan. Jag roffade snabbt åt mig ett blommigt urringat linne och en svart T-Shirt med texten ” Tonight Is The Night” på, för att ha något att välja mellan. Jag hatar att inte ha flera alternativ att välja mellan!

” Är du klar?” frågade Emelie undrandes,

” Jag tror det, vad tycker du?” svarade jag och höll upp plaggen för hennes godkännande. Hon nickade glatt och drog med mig in till omklädningsrummet. Provade plaggen men kunde fortfarande inte bestämma mig och innan jag viste ordet av hade jag tagit två bilder i spegeln med de olika tröjorna och skickat till Justin. Förvånande fick jag svar inom en minut,

” Du ser lika bra ut i båda cutie.” åh gud vad gulligt! Jag log för mig själv och tittade upp i spegeln, det var då jag förstod hur löjligt det såg ut vilket gjorde att jag fnissade till.

” Nu var du gullig, puss på dig!” svarade jag snabbt och förväntade mig inte ett svar på ett tag.

Jag bestämde mig till sist för att köpa båda, så fick Emelie välja sen.

” Där är du ju! Vi måste dra, klockan är halv sex!” hörde jag Emelie säga smått irriterat när jag kom runt hörnet. Jag nickade lite till svars och hon drog sig bokstavligen med mig till kassan.

” Aoch!” ropade jag skämtsamt och smekte nätt min handled.

” Hahah, förlåt mig för att du är sen!” skrattade hon ut.

Vi betalade våra plagg och styrde stegen mot lägenheten.

” Här!” sa Emelie högt när hon äntligen hittat ögonskuggs-paletten med bruna nyanser.

Hon höll stadigt tag om ögonskuggs-borsten och kletade på en mörkare beige färg för att sedan lägga den på ögonlocket. Jag fortsatte med mitt och grabbade tag i min ”Naked” palett för att applicera en mörkare ton ovanpå mina två ögonlock. Jag avslutade sminket och lutade mig tillbaka för att låta Emelie fixa mitt hår. Hår och smink har hon alltid varit riktigt duktig på, hon brukar fixa sminket men just nu räcker tiden inte till. Då plingade det till i min iphone på bordet. Jag haffade snabbt åt mig den och såg Justins namn lysa upp på skärmen. Jag log och öppnade smset.

” Hey det är jag ju alltid? Pusspuss.” jag skrattade åt smset vilket fick Emelie att titta undrandes på mig.

”Justin.” förklarade jag innan hon hann fråga.

” Ahaa, så vad tycker du om honom?” En massa.

” Han är verkligen något extra, han har kommit mig nära på väldigt kort tid.” svarade jag och hon log.

” Jag förstår det, sättet ni är på varandra med, det är speciellt. Det går bara inte att beskriva.” fick hon ur sig en aning allvarligare. Men ja, det var sant. Det går verkligen inte att beskriva, vi hår nått långt in i djupet på varandra på bara några veckor.

” Det kanske är sant, jag kommer spendera mycket tid med honom de närmaste två åren så våran vänskap kommer kanske växa?”

” De närmaste två åren?” apade hon efter och fick det att låta som en fråga.

” Ja jag ska med på Believe tour honey!” hennes mun stod vidöppen och hon stannade upp,

” Haha, bränn inte mitt hår!” sa jag skämtsamt och började skratta.

” Men gud! Så kul! Och du säger inte detta för än nu? Detta är helt otroligt!” hon la snabbt plattången på bänken och kramade om mig bakifrån. 

” Emelie, jag kan inte andas..” hon släppte mig genast och vi båda skrattade.

” Men seriöst, shit vad roligt!” sa hon lite alvarligt när vi lugnat ner oss och grabbade tag i plattången igen. Hon satte genast igång med min andra sida för att hinna bli klar tills de kommer.

” En stor chans inför framtiden, jag får ju ändå göra vad jag älskar och få betalt för det!”

” Med Justin Bieber.” lade hon snabbt till och fnittrade retsamt mot mig.

” Till skillnad från andra, ja.” hon himlade med ögonen och log smått. Hon la från sig plattången och lät mig titta i spegeln.

” Lika fint som alltid Emelie, du är bääst!” jag drog ut på ”ä”et och reste mig upp för att krama om henne. Hon besvarade kramen och log tacksamt.

” Bra att du tycker om det!”

” Tycker om? Jag älskar det!” svarade jag och hon skrattade.

Just i det ögonblicket ringde det i dörrklockan. Jag blickade snabbt ner på klockan som att som klistrat mot min handled och den visade prick sex, konstigt nog. Jag nickade mot Emelie som då rättade till klänningen och tog ett djupt andetag innan vi fortsatte mot dörren för att öppna. Jag tog ett stadigt tag om dörrhandtaget och tryckte försiktigt ner det för att sen möta personen på andra sidans ansikte. Puttade försiktigt upp dörren och det första jag möter är Justins sneda leende. Han bar en vit T-shirt, svarta byxor och hade en svart skinnjacka över axeln. Jag såg hur han granskade mig från topp till tå så jag snurrade skämtsamt runt sakta för att låta honom ta en titt.

” Du vet vad jag vill.” sa han efter att ha skrattat åt min lilla gest och blinkade med ena ögat. Jag svarade det med att skratta till lite och låta dem komma in.

” Wazzup tjejer?” hörde jag Alfredo säga när han klivit in genom dörren. Kunde se hur Emelie fnittrade och gick fram till honom. Såg i ögonvrån att Justin var på väg mot mig så jag vände mig mot honom och slog ut med armarna,

” Vad tycks?”

” Sexy as always!” viskade han tyst vid mitt öra och jag skrattade åt det han just sa.

” Vad säger ni? Ska vi dra?”

” Yeah, lets get out of here!” svarade Alfredo och drog blicken mot Emelie som skrek,

” PAARTYYY” och drog upp händerna i luften för att sedan kroka arm med Alfredo och lämna lägenheten. jag följde hennes exempel och krokade Justins arm för att sen låsa efter oss. Jag gömde nyckeln på karmen ovanför dörren, där jag alltid lägger den. Justin märker att jag stannade till och la upp den,

” Om du inte vill ha oinbjudna gäster ska du nog byta ställe, det var ju så jag och Fredo kom in.” sa han och flinade,

” Men nu är det ju såhär att alla är inte så smarta som ni två.” svarade jag skämtsamt och Justin han inte yttra sig fören Alfredo svarade,

” Precis vad jag tänkte!” och vi alla skrattade.

Jag fixade till de låga vita Conversen jag satt på mig innan vi lämnade och drog upp mobilen ur shorts fickan för att snabbt klicka in på Candy Crush.

” Hey, spelar du också Candy Crush?” jag tittade förvånat upp på Justin som precis frågat och ner på mobilen igen.

” Haha, ja! Vilken level?”

” 201.”

 ” Ha! Jag är längre än dig! 245!” svarade jag stolt och han flinade mot mig,

” Gratulerar, men om du inte märkt det ger jag aldrig mig fören jag ligger på topp!” sa han som om det var en självklarhet att han skulle klå mitt rekord.

” Det får vi allt se, Bieber.” svarade jag självsäkert,

” Nerds.” mumlade Alfredo ut bakom oss och Emelie fnittrade sött åt honom.

Jag himlade med ögonen och log upp på Justin som snällt log tillbaka.

Vi var nu utanför den höga byggnaden och där uppenbarandes en svart limousin framför våra ögon.

” Har ni hyrt in en limmo?!” utbrast Emelie förvånat,

” Haha, allt för dig babe.” svarade Alfredo henne flörtigt och hon fnittrade till samtidigt som han öppnade upp dörren för henne. Hon log tacksamt och hoppade försiktigt in i den enorma bilen. Näst på tur efter Alfredo var jag. Justin tog tag i min hand för att hjälpa mig in och jag satte mig på plats.

” Du hade inte behövt göra det Justin.” sa jag efter han satt sig ner och stängt dörren efter sig.

” Annars skulle jag ju inte gjort det, du vet, jag har ju alltid rätt! Ellerhur?" Svarade han och blinkade.

” Sure you do.” sa jag och skrattade.

Limousinen började åka och Alfredo och Emelie började småprata. Då plingade det till i min iphone. Drog snabbt upp den igen och såg att det var Mamma. Jag drog med tummen över skärmen för att öppna meddelandet.

” Hej gumman! Ville bara höra hur det är? Ännu ett grattis! Stolt över dig, tänk att min Natasha ska vara bakgrundsdansare till självaste Justin Bieber! Säg bara till om du behöver pengar eller vad som så fixar jag det, okej? Ha en bra kväll, om jag inte har fel så är det kväll hos dig nu? Sköt om dig, kram!” Jag log åt smset och knappade snabbt in ett svar.

” Hej mamma! Det flyter på, hur är det hos er hemma i Sverige? Tack, det betyder verkligen mycket mamma. Ja det gör jag, änsålänge är det lugnt, men pengar är fortfarande alltid bra att ha! Haha ja det är kväll här! Desamma, kram!” jag förväntade mig inget svar eftersom det är natt i Sverige och hon har förmodligen jobbat natt. Jag stoppade tillbaka mobilen igen för att låta den vara för kvällen. Märkte då att vi var framme och som innan hjälpte Justin mig ur limmon. Vi klev in genom de enorma glasdörrarna för att sedan bemöta den stora folkmassan på dansgolvet. Justin hade bokat ett bord längre in i lokalen så vi trängde oss förbi folket och kom sedan fram.

” Två omgångar tequila shots till alla.” beställde Alfredo av servitrisen som sen försvann mot baren.

” Alfredo..” började jag,

” Ja?”

” Jag dricker inte.. eller, jag är ju inte nykterist men jag dricker bara på speciella tillfällen.”

” Men komigen! Det tog åratal att övertala nykteristen här att dricka, tro mig!” svarade han och Justin flinade.

” Bara för att det är du då!” sa jag efter att ha funderat ett tag. Just då kom servitrisen tillbaka och ställde shotsen på bordet. Jag tog snabbt tag i mina två och hällde i mig dem. Den kalla starka vätskan rann ner i min hals och jag grimaserade. Dumt nog dissade jag saltet och limen.

” Så, nu tänkte jag gå ut på golvet och göra vad jag kom här för! Ha det bra!” sa jag, reste mig upp och gick ut på golvet för att dansa som de flesta andra här. Efter ett tag slöt sig Justin vid min sida och började hoppa runt till musiken som jag, inget avancerat. Då dyker det upp en tjej i min ålder,

” Vad sägs om ett battle?” frågade hon kaxigt, sånt stör mig! Komma här och tro att hon är nåt?! Jag tittade på Justin som nickade allvarligt mot mig.

” Why not? Give me whatever you got.”

_________________________________________________________________________________________

KAPITEL 14 BABES! Nu äntligen, lite party blev det med! Suttit uppe för att få upp det i tid! Hoppas ni gillar detta med, kommentera vad ni tycker! Som sagt, ber om ursäkt för förseningen pga jobbet men det hoppas jag kunna förbättra under nästa vecka, sen blir det bättre uppdatering!

Much Love/Emma!

Jag vände mig snabbt om och såg Justin komma rakt emot mig, jag klarade det inte längre! Jag hoppade av stolen och sprang fram till honom, sen började tårarna rinna ned för mina rosenröda kinder. Jag omfamnade honom i en kram och grät mot hans bröst.

” Schh Natasha, du klarar det!” sa han sakta för att lugna ned mig. Han drog sig ur omfamningen för att se mig i ögonen. Själv kunde jag inte möta hans ögon så jag tittade ned,

” Hey, Natasha? What is going on?” han drog mig tillbaka in tätt inpå honom och jag andades sakta in hans underbara doft genom mina näsborrar medans tårarna fortsatte att falla.

                                                     Ur Justins perspektiv:

” Kom” jag lättade på taget runt Natasha och drog med mig henne in i sovrummet. Jag satte försiktigt ned henne på en av de grå prickiga påslakanen den vita sängen bar. Men vad kan ha hänt under de få minuterna hon var i köket? Var det något jag sa till Scooter? Kan inte minnas mer än att jag berätta hur läget var. Hon verkade inte vara den känsliga typen, well I guess I was wrong. Jag bara satt där och studerade hennes rörelser.

” Jag borde nog gå och fräscha upp mig lite..” fick hon snabbt ur sig vilket gjorde att jag kom av mig.

” Öh.. Kanske det..” svarade jag och viftade med armarna i luften i en gest som visade att jag inte visste. Mitt dramatiska aggerande fick henne att le mot mig innan hon reste sig och gick vidare in i badrummet. En varm känsla spred sig i kroppen när jag såg det fina leendet som uppstod på hennes läppar. Jag, Justin Bieber, har fått Natasha att le, jag fick henne att le. Jag hörde hur vattnet sattes på och hur en dörr stängdes, förmodligen glasdörren in till duschen. Kunde tänka mig att det skulle ta lång tid så jag drog upp mobilen och klickade mig in på Candy Crush. Jag har blivit helt beroende av det spelet, helt otroligt hur ett enkelt spel kan få en så berörd på nåt sätt!

” Vad gör du, Bieber?” hörde jag en röst viska lågt vid mitt öra. Jag hoppade till och vände mig snabbt om för att möta Natashas fortfarande en aning rödsprängda ögon efter allt gråtande väldigt nära mina. Hon backade sakta bakåt och började skratta,

” Så du förväntade inte dig att det skulle vara jag?” sade hon efter att ha lugnat ner sig och tittade lite förvånat mot mig. Hon hade faktiskt helt rätt, jag väntade inte mig att hon skulle vara klar på så kort tid, det har bara gått tio minuter?!

” Nej egentligen inte, det brukar ta mycket längre tid för Selena.” svarade jag ärligt och kollade upp på henne.

” Men jag är inte Selena.” svarade hon allvarligt. Det var då jag märkte att hon endast bar en handduk som täckte det allra nödvändigaste. Damn, thoes legs! Känner folk som skulle döda för de benen!

” Gillar du vad du ser Bieber?” sa hon och blinkade eftersom hon förstod att jag glodde. Jag satte mig sakta upp med hjälp av mina armar och studerade henne från topp till tå,

” Svårt att inte gilla det här!” sa jag och lyfte upp och ner på ögonbrynen.

” Hahah, ditt pervo!” skrattade hon fram, grabbade snabbt tag i en svartrandig kudde som låg i hennes två sitsiga vita skinnsoffa och kastade den löst mot mig så att den träffade min mage. Jag orkade inte ge tillbaka just nu så jag lät henne vinna denna. Tog tag i kudden som nu låg bredvid mig och la den på magen med armarna i ett stadigt grepp runt. Såg att Natasha tittade konstigt på mig efter att ha fått fram vad som liknade ett par shorts och en urtvättad grå T-shirt ur garderoben. För att göra hela situationen ännu värre tittade jag kärleksfullt ned på kudden och gav den en kyss. Hon fnittrade till och himlade lätt med ögonen innan hon vände sig om för att gå tillbaka in i badrummet och byta om.

” Weardo.” hörde jag henne viska tyst för sig själv.

” Hey, jag hörde det där!” sa jag högt och kunde höra små fnissningar lämna hennes strupe efter att hon stängt dörren. Jag undrade fortfarande vad det var som hänt, vågar jag fråga? Jag måste få veta om det var jag så det ända rätta borde vara att fråga men är fortfarande osäker. Min osäkerhet oroade mig, jag brukar alltid veta vad jag vill och vara rak på sak. Men med Natasha har mycket blivit annorlunda, jag har blivit annorlunda. Mitt sätt att tänka på har förändrats, jag har blivit lugnare, hur det nu gick till.. innan jag hann tänka längre såg jag att badrumsdörren öppnades och ut kom Natasha. Hon gick tyst och satte sig bredvid mig.

” Så.. du ville veta vad som hänt?..” sa hon försiktigt och kollade upp på mig.

” Ja, om det är okej för dig?” svarade jag och hon nickade.

Hon grabbade tag i vattenflaskan som stod bredvid sängen och tog en klunk av det fortfarande svala vattnet. Hon satte sig sedan i skrääddarställning och ställde flaskan vid fötterna. Jag såg hur hon försökte ignorera vattenflaskans kalla vägg mot hennes bara smalben, vilket hon klarade. Hon tog ett djupt andetag och tittade ut genom fönstret.

” Detta är något jag inte pratar om med någon, inte ens med Emelie.” började hon med,

” Du behöv…”

” Jag vill.” avbröts jag bestämt med. Jag nickade mot henne i tecken på att hon kunde fortsätta,

” Min farmor dog 2008 i en bilolycka. Jag minns hur glad jag var den dagen, mamma hade fixat biljetter till Beyonces konsert i USA och jag skulle dit med min kusin. På eftermiddagen ringde pappa om farmor.. själv verkade han inte så berörd faktiskt när jag tänker efter.. i alla fall, jag satt och grät flera nätter efter det och kunde inte tro de fem orden som skakat hela min omvärld, din farmor lever inte längre, jag väntade på ett samtal om att allt var ett missförstånd och att hon lever. Inte ens dagen hon skulle begravas trodde jag dem. Allt blev till verklighet när jag såg henne ligga i kistan helt kall. Jag klarade inte av det och var tvungen att gå ut ifrån kyrkan. Min farmor var verkligen mitt allt, jag kunde verkligen berätta allt för henne och den tryggheten har jag inte hittat hos någon annan inom min familj.” hon tog en paus och svalde hårt. Hon passade även på att ta en klunk av vattnet innan hon fortsatte.

” Det var när hon dog som jag kom igång med dansen på riktigt, mamma skrev in mig på en dasskola där jag tillbringade all min lediga tid, jag hittade mig själv i dansen och det blev en stor del av mitt liv. När jag såg den svarta skärmen på mobilen blickades jag tillbaka till just efter att pappa lagt på. Jag vet att det låter riktigt löjligt men så är läget..” avslutade hon med och tittade ner på sina fötter. Sen såg jag en tår rinna ner för hennes högra kind.

” Hey, gråt inte!” sa jag i en tyst lugnande ton och torkade bort tåren med hjälp av min tumme. Hon tittade upp på mig och jag kunde känna smärtan i henne, vad hon fick gå igenom för att kunna berätta detta för mig. Skuldkänslorna sköljde över mig, varför lät jag henne fortsätta? Seriöst Justin? Pucko. Hon lutade sig mot min bröstkorg och andades djupt.

” Jag borde inte låtit dig fortsätta.” sa jag allvarligt vilket fick henne att sätta sig upp igen,

” Det är inte ditt fel, jag ville.” svarade hon minst lika allvarligt och reste sig upp,

” Kom.”

                                                Ur Natashas perspektiv:

Jag grabbade tag i Justins handled och drog med mig honom ut i tv rummet. När vi kom fram stod tvn svart och jag förstod att filmen måste varit slut för längesedan. Satte mig ner i soffan med Justin bredvid, tog tag i min vita dator och satte den i knäet. Klickade sedan in mig på Spotify och tryckte på ”Dans låtar”, den bästa listan jag skapat om man frågar mig. jag tittade upp mot Justin och såg hur han koncentrerade sig för att kunna läsa. Jag tittade bara konstigt på honom tills jag förstod och brast ut i skratt.

” Hey, vad?” fick han ur sig och försökte hålla den seriösa minen, men som vanligt så klarade han inte det och brast, som jag, ut i skratt. Jag hade nu lugnat ner mig så pass att jag kunde prata,

” Oh gud! I alla fall, vad säger du om att dansa? Känner att jag är på danshumör!”

” Förlåt att jag inte kan svenska!” svarade han, tog upp händerna i en freds gest och började skratta.

” Men, varför inte?” han snodde datorn från mig innan jag hann reagera. Jag gav honom en irriterad blick men han bara flinade.

” Ställ dig på golvet, titta inte!” sa han finurligt och började knappa på datortangenterna. Bäst att göra som han vill så jag ställde mig mitt på golvet och väntade in låten. Det bästa med att ha lägenhet längst ner är att jag kan dansa hur mycket jag vill utan att det stör, fast musiken är ju en annan sak, haha! Då fylldes mina öron av Beauty And A Beat, som jag redan hade på listan. Vilket han måste ha märkt eftersom det tog tid,

” Ego!” konstanterade jag och han besvarade det med ett ännu ett flin.

” Det måste man ha ett i musikbranchen, och jag ville se om du är lika bra som jag.”

” Fine, may the best woman, or man win.” Jag gav honom en “kör” blick och vi började dansa. Det var faktiskt ganska jämt, om jag får säga vad jag tycker! Låten tog slut och vi satte oss ner, andfådda som få! Då ringde det på dörren. Jag kollade på klockan som satt ovanför tvn och såg att den stod på tio över fyra, Emelie skulle komma fyra så det måste vara hon. Jag reste mig upp och rusade mot dörren med Justin havck i häl, undrandes över vad som händer. Tvärstannade framför dörren och öppnade den försiktigt, mycket riktigt. Där stod Emelie och Alfredo! Sprang fram till henne och kramade om henne länge.

” Gud vad jag har saknat dig! Hur är det? Och varför är du andfådd?” fick hon ur sig lite skeptisk om det andfådda,

” Och jag dig! jo jag mår bra, själv då? Hahah, fråga Justin..” svarade jag och blinkade mot honom som började skratta. Nu såg hon ännu mera skeptisk ut vilket fick hela situationen roligare! Justin passade på att gå fram till Alfredo och ge honom en så kallad ”manhug” medans jag förklarade för Emelie.

” Oh jaha! Haha, jag trodde det var något annat..” viskade hon i mitt vänstra öra och blinkade med  ena ögat.

” Men gud Emelie!” sa jag högt och puttade till henne och vi började skratta. Alfredo och Justin bara tittade konstigt på oss,

”Girls..” sa Alfredo och Justin nickade skämtsamt som en instämning.

” Vaddå?” svarade jag och Emelie samtidigt vilket gjorde så att de skrattade högre än vad vi gjort innan.

” Hey, guys! Vad sägs om att ni följer med oss ikväll?” ropade Emelie plötsligt och tittade lyckligt på dem.

” Yeah, why not?” svarar då Alfredo henne och hon hoppar upp i luften av lycka.

” Yay!”

”Detta är eran turdag, jag är inte uppbokad ikväll så jag hänger med!” säger Justin och lägger ner mobilen i fickan igen.

” Vilket får mig att tänka på hur stort ego du är igen.” svarade jag och puttade nätt till honom. Nu flinade både Justin och Alfredo mot mig. jag himlar med ögonen och låter ett lekfullt leende ta över mitt ansikte.

” Men, jag måste sticka nu girls! Ses vi vid 6 maybe?” avbröt Justin den livliga stämningen med.

” Visst, se till att komma i tid annars får ni se på annat!” försökte Emelie hota dem med, men utan resultat.

” Vi ska försöka cutie.” svarade Alfredo och gick fram till henne för att ge henne en kram. Justin närmade sig också mig för att omfamna mig, precis som Alfredo gjort. Han avslutade kramen och gav mig ett av hans sneda leende innan han och Alfredo lämnade lägenheten.

” Wiihooo!” ropade Emelie och gick vidare in mot sovrummet.

” Exited? Haha!”

” Yes baby!” svarade hon. Då slog det mig,

” Men, vad ska vi ha på oss?” jag hade bara tagit med mig en club outfit hemifrån, visst den duger men hade de kläderna på mig när jag gick ut med Tash och Vicky från dansen. Emelie kollade så ner på sin svarta CK klocka och sedan upp på mig,

” Vad sägs om att vi överaskar killarna med något nytt? Klockan är bara tio över fem vilket betyder att vi lätt hinner till Forever 21!” föreslog hon vilket fick mig att le,

” Du är min lifesaver! Kom så drar vi innan det är försent!” sa jag, tog tag i min väska som låg på golvet vid sängen och gick ut i hallen. Jag valde ett par låga vita Converse, drog upp nycklarna ur väskan och låste efter oss.

Äntligen är kapitel 13 uppe! Ett extra långt kapitel också, jobbat länge med det! Partyy! Kommentera så är ni bäst!

Much Love// Emma!

Much L