Jdbstoory.blogg.se

Kvällen hade gått snabbt, kyssen med Justin kommer jag inte glömma på ett tag. När han avslutat den gick Gabriel raka vägen ut ur klubben och vi skrattade åt honom. Vi dansade tills mina fötter inte orkade mer och var nu på väg hem, eller nej kanske inte hem direkt.  Justin hade föreslagit att jag skulle sova hos honom i natt på grund av Emil, vilket jag sagt nej till för att inte vilja störa men det var något han övervägde.Både Alfredo och Emelie kommer att sova där med oss, något jag faktiskt såg fram emot. Vi hade precis lämnat min lilla lägenhet där vi varit för att hämta kläder och andra nödvändiga saker och körde nu ut på motorvägen för tredje gången denna kväll. Jag lutade ansiktet mot bilrutan och stängde ögonen för några sekunder. När vi skulle lämna klubben hade Justins vita bil stått och väntat där på oss, förmodligen någon som kört den från Justins place eftersom den inte stod där när vi kom. Alfredo och Emelie småpratade om något jag inte orkade lyssna på där bak. Jag satt i framsätet bredvid Justin som körde bilen. Han höll blicken på vägen och såg koncentrerad ut, nåt jag skulle skrattat åt om jag inte varit så trött. Men då såg jag hur hans knogar vitnade runt ratten. Jag tittade oroligt på honom, men han inte verkade märka. Jag sträckte mig för att lägga handen ovanpå hans, för att få honom lugnare. Han stelnade till vid min beröring men slappnade sedan av en aning.

” Är det något Justin?” frågade jag honom vänligt efter att ha tagit bort handen igen.

” Nej, det är lugnt.” svarade han och vände för första gången under bilresan blicken mot mig för att sen le. Jag kunde se igenom hans påklistrade leende, jag såg en del aggressivitet men också en del orolighet.

Jag kom på mig själv genom att stirra på honom, så jag vände snabbt ner blicken mot mina fötter. Hoppas bara att han inte märkte något, tänkte jag för mig själv och skrattade till, och där kom Justins uppmärksamhet på mig tillbaka.

” Kör jag så ”roligt” ” frågade han och gjorde citattecken med handen han inte höll på ratten åt ordet ”roligt” och blinkade mot mig. Jag kunde inte göra något annat än le och sen besvara frågan han nyss ställt.

” Haha, din kör-stil är ju to die for.” svarade jag överdrivet och blinkade mot honom, som nu skrattade. Skrattet smittade av sig till mig som nu också skrattade lätt. Han vickade på ögonbrynen mot mig innan han tryckte ned gaspedalen lite närmare gummi mattan som låg på bilens golv och log nöjt, fortfarande stirrandes på vägen innan han gjorde en skarp sväng för att sen stänga av motorn. Jag slog upp blicken och ja, där stod huset. Lika dant som när jag var här sist. Jag log åt tanken men lät leendet försvinna lika snabbt som det kom.  Min trötthet tog över och jag kände mig genast svag. Jag var på väg att ramla inom de närmaste två sekunderna, men då tog två starka händer tag i min midja. Förskräckt samlar jag kraft för att vända mig om och se vem de två händerna tillhörde. När jag vänt mig om mötte jag Justins oroliga ögon som granskade mig från topp till tå.

” Hey Natasha? Vad händer? Mår du bra?” Allt kom så plötsligt att jag var tvungen att sätta mig ner. Alfredo hjälpte mig ner på trappkanten som ledde in till huset där jag fick samla ännu mer kraft.

” J-jag vet inte.” stammade jag fram och drog en hand genom håret. Justin öppnade dörren och hjälpte mig in. Han hämtade en huvudverkstablett och ett stort glas med kallt vatten, som faktiskt hjälpte. Pappa har alltid varit emot att ta mediciner och tabletter, det var som droger för honom så jag vart alltid tvungen att ta dem när han inte var i närheten för att han inte skulle bli arg.  

” Tack.” viskade jag till både Alfredo och Justin medans Emelie satt och baddade min panna med en blöt handduk. De båda nickade till svars innan de lämnade hallen där jag och Emelie fortfarande satt kvar, jag i fåtöljen mittemot klädgalgarna och hon på golvet. Jag förstod att hon sjasat iväg dem och gav henne en frågande blick.

” Tänkte att du behövde vara ifred.” sa hon innan ett ord hunnit lämna min halvöppna mun. Jag stängde den snabbt och log till svar. Hon drog sakta bort handduken från min panna och la den på det fyrkantiga bordet som stod bredvid fåtöljen jag satt i.

” Du har ingen aning om vad du gör med honom.” sa hon efter några få minuters tystnad efter att hon satt sig i fåtöljen som stod på andra sidan bordet. Jag tittade förvånat på henne.  

” Vad menar du?”

” Justin, Alfredo har berättat att han blivit sitt gamla jag efter att ha träffat dig den dagen i parken då allt med fansen gått snett. Han ler, det har han inte gjort på länge. Allt har varit så jobbigt men när du kom förändrades allt, som om allt hopp kom tillbaka igen.” allt som lämnade hennes mun gjorde mig förvånad. Var det verkligen så? Nej knappast. När jag tänker efter kan det hon sagt vara sant, han är min bästa vän och jag gör allt för att mina vänner ska må bra. Det är något jag bara har i mig, något som känns naturligt. Alla är kanske inte så att de alltid måste se till att den andra alltid mår bra no matter what, men för mig har det alltid funnits där. Ibland är det en nackdel men för det mesta så är det en fördel, hoppas jag. Eftersom att jag alltid varit den blyga lilla tjejen så har vissa andvänt sig av det och alltid vänt sig mot mig om det är något, och som vanligt fanns jag alltid där.

” Är du säker?”

” Ja Natasha, det är jag.” svarade hon mig allvarligt och log.

” Jag mår bättre nu, vad sägs om att vi går till killarna?” frågade jag henne och reste mig upp.

” Varför inte?” svarade hon på min fråga och reste sig också upp.

” Tack!” sa jag plötsligt och kramade om henne hårt, hon besvarade kramen mer än gärna och lät mig sedan släppa det fasta taget jag tagit om henne.

” Så lite så, du vet att du alltid kan räkna med mig!”

” Du är bäst.” hon log mot mig och vände sen huvudet framåt igen. Detsamma gjorde jag och mötte det enorma vita köket. Soffan stod lite längre in och där kunde jag skymta Alfredo och Justins huvuden sticka upp. Jag skyndade på stegen och damp sedan ned i soffan bredvid Justin. Han släppte blicken snabbt från tvn för att le mot mig men vände tillbaka den lika snabbt som den vändes hit. Jag tittade på Emelie som himlade på ögonen där hon satt bredvid Alfredo. Det var uppenbart att det var FIFA de spelade. Jag var faktiskt helt okej på det då Gabriel fått mig att spela det ett antal gånger förut, men det är det ingen annan förutom Emelie och han som vet. Haha!

” Killar och deras spelande!” sa Emelie ironiskt och fick till sig både Justin och Alfredos uppmärksamhet.

” Hey babe, vi är ju heta när vi spelar!” utbrast Alfredo och vi bara skrattade åt vad han just sa.

” Ja precis!” hängde Justin på. Alfredo hade fortfarande blicken på Emelie och verkade inte bryta den på ett tag, då fick Justin sin chans att dra ifrån.

” GOAL!” Skrek han lyckligt ut. Alfredo tittade till en början yrvaket på honom innan han förstod. Då gav han honom istället en sur blick innan han satte sig till rätta och fokuserade på matchen igen. Killar brukar vara så stöddiga om att de alltid klår tjejer i tv spel, och detta fallet var inget undantag. Jag tittade länge på Justins händer och hur han styrde playstation-kontrollen när jag fick en ide. Jag lutade mig sakta fram mot Justins högra öra för att komma tillräckligt nära så han skulle höra när jag tänkte viska.

” Justin, får jag?” viskade jag försiktigt och pekade mot kontrollen med vänstra handen samtidigt som jag höll fingret för munnen, för att visa att han skulle vara tystlåten. Han tittade först förvånat mot mig men lät sedan ett lekfullt leende spridas över hans läppar innan han lämnade över kontrollen till mig. Jag tog snabbt emot den och slängde en lika snabb blick mot Alfredo, just to make sure att han inte såg något. Han var helt inne i spelet, alltså behövde jag inte oroa mig. Jag sprang framåt med gubben, fintade av några av hans spelare för att sen sätta den rakt i krysset. Jag tittade förvånat ner på mina händer, så bra går det aldrig annars, för att efter det titta upp mot Justin som såg ännu mera chockad ut än mig och flinade sedan åt Alfredo. Jag vände mig om och fann Alfredo stirrandes på mig, hade detta varit en tecknad film så hade hakan nuddat marken vid detta laget. Hans min kunde inte få mig till något annat än att skratta, där Emelie och Justin också hakade på. Till slut skrattade Alfredo också, men såg fortfarande överraskad ut.

” En tjej slog just Alfredo Flores i FIFA, kan det bli mycket bättre?” utbrast Justin och fick ännu en blick av Alfredo, fast denna gången flinade han efter.

” Justins tjej, kunde inte förväntat mig något annat!” fick han skämtsamt ur sig i samma tonläge som Justin för bara några sekunder sedan haft. Justin flinade åt honom samtidigt som jag bugade mot dem.

Mina ögonlock var tunga som bly efter att vi satt igång en James Bond film, mina favoritfilmer sen jag varit mindre. Jag låg hos Justin i ena delen av soffan medans Emelie och Alfredo låg i andra. Jag öppnade upp ögonen för att möta eftertexterna på tvn. Jag tittade sen upp mot Justin som fortfarande var vaken men Alfredo och Emelie sov däremot som stockar. Justin hade också märkt att dem sov så han reste sig upp med hjälp av händerna för att jag skulle kunna ställa mig upp. Mina ben svajade till då jag inte stått upp på några timmar, men jag samlade mig snabbt och sträckte ut handen för att hjälpa Justin upp på benen. Han tog tag i handen med ett leende och drog sig upp så att han nu stod bredvid mig.

” Ska vi sova i min säng?” undrade han trött.

” Varför inte?” svarade jag honom och log lite lekfullt mot honom, ett leende som han besvarade snabbt.

Han gick före mig upp tills vi kom fram till sovrummet.

” Damerna först.” sa han och gestikulerade med armen att jag skulle gå in. Jag skrattade kort åt hans plötsliga aggerande men gjorde som han sa och tog mig in. Jag hörde hur dörren gick igen bakom mig och hur Justin närmade sig mig. Han fortsatte förbi mig och vidare in i walk in closeten, förmodligen för att byta kläder.

” Justin, har du något jag kan sova i?” ropade jag åt honom.

” Översta hyllan i den vita byrån.” fick jag som svar och gick mot byrån som stod bredvid den stora dubbelsängen. Jag öppnade försiktigt lådan han sagt åt mig att öppna och drog ut en av de flera vita T-shirtarna där låg. Drog snabbt av mig shortsen och linnet för att efter det sätta på mig T-shitrten. Den räckte precis nedanför min rumpa, alltså täckte den det nödvändigaste. Jag vände bort blicken från spegelen som stod i ett hörn och tittade mig omkring. Rummet var i färgerna elfenbensvitt och brunt. Enkelt men ändå stilrent och väldigt fint. Jag styrde sedan stegen mot sängen och la mig i den vänstra halvan då jag misstänkte att Justin ville ha den högra av någon anledning. Jag satte mig upp och drog fram mobilen ur shortsfickan efter jag hört den burra. Gabriels namn lös upp på skärmen. Då kom Justin ut ur garderoben bärandes endast ett par shorts. Mina ögon blickade ner på den vältränade magen han hade och kunde inte slita sig där ifrån. Jag la tillbaka mobilen i shortsen för att han inte skulle behöva oroa sig, men fortfarande med blicken på den spända magen. Det var inte för än Justin närmade sig jag drog upp blicken mot hans ansikte.

” Gillar du vad du ser?” frågade han och skrattade. Typisk Justinreplik. Utan att säga ett ljud slog jag snabbt ner blicken i marken och kände hur en rodnad spred sig över mina kinder för andra gången ikväll. Han kom ännu närmare och när han var så nära att jag kunde se två barfota fötter under mina ögon satte han två fingrar under min haka och tvingade upp min blick igen. Jag log åt honom och hoppades innerligt att rodnaden var borta.

” Vem gillar inte Biebers mage?” sa jag charmigt så att han skrattade igen.

” Det är ju det jag säger, jag är så oemotståndlig!” svarade han och slog sig ner bredvid mig.

” Dream on Justin.” jag flinade åt hans självförtroende innan jag drog upp täcket för att sticka in fötterna och sedan upp till hakan. Justin gjorde detsamma och tittade nu på mig med trötta ögon.

” God natt.” sa jag och pussade honom lätt på överläppen, så som bästisar skulle kunna göra, innan jag vände mig om för att inte behöva möta se hans reaktion. Jag kunde nästan höra hur han log när han svarade och innan någon av oss visste ordet av somnade vi båda.

_________________________________________________________________________________________

Kapitel 16! Blev ett "mellankapitel", alltså inte så mycket som händer men det behövs ibland för att sen kunna bygga upp spänning. Lite mys och sånt, en av Natashas hemliga talanger kom fram.. ;) Nästa blir mer spänning så stay tuned!

Much Love// Emma!