Jdbstoory.blogg.se

Jag vände mig snabbt om och såg Justin komma rakt emot mig, jag klarade det inte längre! Jag hoppade av stolen och sprang fram till honom, sen började tårarna rinna ned för mina rosenröda kinder. Jag omfamnade honom i en kram och grät mot hans bröst.

” Schh Natasha, du klarar det!” sa han sakta för att lugna ned mig. Han drog sig ur omfamningen för att se mig i ögonen. Själv kunde jag inte möta hans ögon så jag tittade ned,

” Hey, Natasha? What is going on?” han drog mig tillbaka in tätt inpå honom och jag andades sakta in hans underbara doft genom mina näsborrar medans tårarna fortsatte att falla.

                                                     Ur Justins perspektiv:

” Kom” jag lättade på taget runt Natasha och drog med mig henne in i sovrummet. Jag satte försiktigt ned henne på en av de grå prickiga påslakanen den vita sängen bar. Men vad kan ha hänt under de få minuterna hon var i köket? Var det något jag sa till Scooter? Kan inte minnas mer än att jag berätta hur läget var. Hon verkade inte vara den känsliga typen, well I guess I was wrong. Jag bara satt där och studerade hennes rörelser.

” Jag borde nog gå och fräscha upp mig lite..” fick hon snabbt ur sig vilket gjorde att jag kom av mig.

” Öh.. Kanske det..” svarade jag och viftade med armarna i luften i en gest som visade att jag inte visste. Mitt dramatiska aggerande fick henne att le mot mig innan hon reste sig och gick vidare in i badrummet. En varm känsla spred sig i kroppen när jag såg det fina leendet som uppstod på hennes läppar. Jag, Justin Bieber, har fått Natasha att le, jag fick henne att le. Jag hörde hur vattnet sattes på och hur en dörr stängdes, förmodligen glasdörren in till duschen. Kunde tänka mig att det skulle ta lång tid så jag drog upp mobilen och klickade mig in på Candy Crush. Jag har blivit helt beroende av det spelet, helt otroligt hur ett enkelt spel kan få en så berörd på nåt sätt!

” Vad gör du, Bieber?” hörde jag en röst viska lågt vid mitt öra. Jag hoppade till och vände mig snabbt om för att möta Natashas fortfarande en aning rödsprängda ögon efter allt gråtande väldigt nära mina. Hon backade sakta bakåt och började skratta,

” Så du förväntade inte dig att det skulle vara jag?” sade hon efter att ha lugnat ner sig och tittade lite förvånat mot mig. Hon hade faktiskt helt rätt, jag väntade inte mig att hon skulle vara klar på så kort tid, det har bara gått tio minuter?!

” Nej egentligen inte, det brukar ta mycket längre tid för Selena.” svarade jag ärligt och kollade upp på henne.

” Men jag är inte Selena.” svarade hon allvarligt. Det var då jag märkte att hon endast bar en handduk som täckte det allra nödvändigaste. Damn, thoes legs! Känner folk som skulle döda för de benen!

” Gillar du vad du ser Bieber?” sa hon och blinkade eftersom hon förstod att jag glodde. Jag satte mig sakta upp med hjälp av mina armar och studerade henne från topp till tå,

” Svårt att inte gilla det här!” sa jag och lyfte upp och ner på ögonbrynen.

” Hahah, ditt pervo!” skrattade hon fram, grabbade snabbt tag i en svartrandig kudde som låg i hennes två sitsiga vita skinnsoffa och kastade den löst mot mig så att den träffade min mage. Jag orkade inte ge tillbaka just nu så jag lät henne vinna denna. Tog tag i kudden som nu låg bredvid mig och la den på magen med armarna i ett stadigt grepp runt. Såg att Natasha tittade konstigt på mig efter att ha fått fram vad som liknade ett par shorts och en urtvättad grå T-shirt ur garderoben. För att göra hela situationen ännu värre tittade jag kärleksfullt ned på kudden och gav den en kyss. Hon fnittrade till och himlade lätt med ögonen innan hon vände sig om för att gå tillbaka in i badrummet och byta om.

” Weardo.” hörde jag henne viska tyst för sig själv.

” Hey, jag hörde det där!” sa jag högt och kunde höra små fnissningar lämna hennes strupe efter att hon stängt dörren. Jag undrade fortfarande vad det var som hänt, vågar jag fråga? Jag måste få veta om det var jag så det ända rätta borde vara att fråga men är fortfarande osäker. Min osäkerhet oroade mig, jag brukar alltid veta vad jag vill och vara rak på sak. Men med Natasha har mycket blivit annorlunda, jag har blivit annorlunda. Mitt sätt att tänka på har förändrats, jag har blivit lugnare, hur det nu gick till.. innan jag hann tänka längre såg jag att badrumsdörren öppnades och ut kom Natasha. Hon gick tyst och satte sig bredvid mig.

” Så.. du ville veta vad som hänt?..” sa hon försiktigt och kollade upp på mig.

” Ja, om det är okej för dig?” svarade jag och hon nickade.

Hon grabbade tag i vattenflaskan som stod bredvid sängen och tog en klunk av det fortfarande svala vattnet. Hon satte sig sedan i skrääddarställning och ställde flaskan vid fötterna. Jag såg hur hon försökte ignorera vattenflaskans kalla vägg mot hennes bara smalben, vilket hon klarade. Hon tog ett djupt andetag och tittade ut genom fönstret.

” Detta är något jag inte pratar om med någon, inte ens med Emelie.” började hon med,

” Du behöv…”

” Jag vill.” avbröts jag bestämt med. Jag nickade mot henne i tecken på att hon kunde fortsätta,

” Min farmor dog 2008 i en bilolycka. Jag minns hur glad jag var den dagen, mamma hade fixat biljetter till Beyonces konsert i USA och jag skulle dit med min kusin. På eftermiddagen ringde pappa om farmor.. själv verkade han inte så berörd faktiskt när jag tänker efter.. i alla fall, jag satt och grät flera nätter efter det och kunde inte tro de fem orden som skakat hela min omvärld, din farmor lever inte längre, jag väntade på ett samtal om att allt var ett missförstånd och att hon lever. Inte ens dagen hon skulle begravas trodde jag dem. Allt blev till verklighet när jag såg henne ligga i kistan helt kall. Jag klarade inte av det och var tvungen att gå ut ifrån kyrkan. Min farmor var verkligen mitt allt, jag kunde verkligen berätta allt för henne och den tryggheten har jag inte hittat hos någon annan inom min familj.” hon tog en paus och svalde hårt. Hon passade även på att ta en klunk av vattnet innan hon fortsatte.

” Det var när hon dog som jag kom igång med dansen på riktigt, mamma skrev in mig på en dasskola där jag tillbringade all min lediga tid, jag hittade mig själv i dansen och det blev en stor del av mitt liv. När jag såg den svarta skärmen på mobilen blickades jag tillbaka till just efter att pappa lagt på. Jag vet att det låter riktigt löjligt men så är läget..” avslutade hon med och tittade ner på sina fötter. Sen såg jag en tår rinna ner för hennes högra kind.

” Hey, gråt inte!” sa jag i en tyst lugnande ton och torkade bort tåren med hjälp av min tumme. Hon tittade upp på mig och jag kunde känna smärtan i henne, vad hon fick gå igenom för att kunna berätta detta för mig. Skuldkänslorna sköljde över mig, varför lät jag henne fortsätta? Seriöst Justin? Pucko. Hon lutade sig mot min bröstkorg och andades djupt.

” Jag borde inte låtit dig fortsätta.” sa jag allvarligt vilket fick henne att sätta sig upp igen,

” Det är inte ditt fel, jag ville.” svarade hon minst lika allvarligt och reste sig upp,

” Kom.”

                                                Ur Natashas perspektiv:

Jag grabbade tag i Justins handled och drog med mig honom ut i tv rummet. När vi kom fram stod tvn svart och jag förstod att filmen måste varit slut för längesedan. Satte mig ner i soffan med Justin bredvid, tog tag i min vita dator och satte den i knäet. Klickade sedan in mig på Spotify och tryckte på ”Dans låtar”, den bästa listan jag skapat om man frågar mig. jag tittade upp mot Justin och såg hur han koncentrerade sig för att kunna läsa. Jag tittade bara konstigt på honom tills jag förstod och brast ut i skratt.

” Hey, vad?” fick han ur sig och försökte hålla den seriösa minen, men som vanligt så klarade han inte det och brast, som jag, ut i skratt. Jag hade nu lugnat ner mig så pass att jag kunde prata,

” Oh gud! I alla fall, vad säger du om att dansa? Känner att jag är på danshumör!”

” Förlåt att jag inte kan svenska!” svarade han, tog upp händerna i en freds gest och började skratta.

” Men, varför inte?” han snodde datorn från mig innan jag hann reagera. Jag gav honom en irriterad blick men han bara flinade.

” Ställ dig på golvet, titta inte!” sa han finurligt och började knappa på datortangenterna. Bäst att göra som han vill så jag ställde mig mitt på golvet och väntade in låten. Det bästa med att ha lägenhet längst ner är att jag kan dansa hur mycket jag vill utan att det stör, fast musiken är ju en annan sak, haha! Då fylldes mina öron av Beauty And A Beat, som jag redan hade på listan. Vilket han måste ha märkt eftersom det tog tid,

” Ego!” konstanterade jag och han besvarade det med ett ännu ett flin.

” Det måste man ha ett i musikbranchen, och jag ville se om du är lika bra som jag.”

” Fine, may the best woman, or man win.” Jag gav honom en “kör” blick och vi började dansa. Det var faktiskt ganska jämt, om jag får säga vad jag tycker! Låten tog slut och vi satte oss ner, andfådda som få! Då ringde det på dörren. Jag kollade på klockan som satt ovanför tvn och såg att den stod på tio över fyra, Emelie skulle komma fyra så det måste vara hon. Jag reste mig upp och rusade mot dörren med Justin havck i häl, undrandes över vad som händer. Tvärstannade framför dörren och öppnade den försiktigt, mycket riktigt. Där stod Emelie och Alfredo! Sprang fram till henne och kramade om henne länge.

” Gud vad jag har saknat dig! Hur är det? Och varför är du andfådd?” fick hon ur sig lite skeptisk om det andfådda,

” Och jag dig! jo jag mår bra, själv då? Hahah, fråga Justin..” svarade jag och blinkade mot honom som började skratta. Nu såg hon ännu mera skeptisk ut vilket fick hela situationen roligare! Justin passade på att gå fram till Alfredo och ge honom en så kallad ”manhug” medans jag förklarade för Emelie.

” Oh jaha! Haha, jag trodde det var något annat..” viskade hon i mitt vänstra öra och blinkade med  ena ögat.

” Men gud Emelie!” sa jag högt och puttade till henne och vi började skratta. Alfredo och Justin bara tittade konstigt på oss,

”Girls..” sa Alfredo och Justin nickade skämtsamt som en instämning.

” Vaddå?” svarade jag och Emelie samtidigt vilket gjorde så att de skrattade högre än vad vi gjort innan.

” Hey, guys! Vad sägs om att ni följer med oss ikväll?” ropade Emelie plötsligt och tittade lyckligt på dem.

” Yeah, why not?” svarar då Alfredo henne och hon hoppar upp i luften av lycka.

” Yay!”

”Detta är eran turdag, jag är inte uppbokad ikväll så jag hänger med!” säger Justin och lägger ner mobilen i fickan igen.

” Vilket får mig att tänka på hur stort ego du är igen.” svarade jag och puttade nätt till honom. Nu flinade både Justin och Alfredo mot mig. jag himlar med ögonen och låter ett lekfullt leende ta över mitt ansikte.

” Men, jag måste sticka nu girls! Ses vi vid 6 maybe?” avbröt Justin den livliga stämningen med.

” Visst, se till att komma i tid annars får ni se på annat!” försökte Emelie hota dem med, men utan resultat.

” Vi ska försöka cutie.” svarade Alfredo och gick fram till henne för att ge henne en kram. Justin närmade sig också mig för att omfamna mig, precis som Alfredo gjort. Han avslutade kramen och gav mig ett av hans sneda leende innan han och Alfredo lämnade lägenheten.

” Wiihooo!” ropade Emelie och gick vidare in mot sovrummet.

” Exited? Haha!”

” Yes baby!” svarade hon. Då slog det mig,

” Men, vad ska vi ha på oss?” jag hade bara tagit med mig en club outfit hemifrån, visst den duger men hade de kläderna på mig när jag gick ut med Tash och Vicky från dansen. Emelie kollade så ner på sin svarta CK klocka och sedan upp på mig,

” Vad sägs om att vi överaskar killarna med något nytt? Klockan är bara tio över fem vilket betyder att vi lätt hinner till Forever 21!” föreslog hon vilket fick mig att le,

” Du är min lifesaver! Kom så drar vi innan det är försent!” sa jag, tog tag i min väska som låg på golvet vid sängen och gick ut i hallen. Jag valde ett par låga vita Converse, drog upp nycklarna ur väskan och låste efter oss.

Äntligen är kapitel 13 uppe! Ett extra långt kapitel också, jobbat länge med det! Partyy! Kommentera så är ni bäst!

Much Love// Emma!

Much L