Jdbstoory.blogg.se

Hade jag orkat skulle jag väckt dem på ett eller annat sätt och klagat på att dem var tråkiga, men nu ville jag bara upp till Nat så jag vände om igen. När jag nådde henne låg hon lika dant som innan så jag la mig ner tätt bakom henne. Jag slingrade armarna om henne likt jag gjorde igår och tryckte henne närmre mig för att känna värmen. Innan jag visste ordet av sov jag lika djupt som de andra.

                                                        Ur Natashas perspektiv:

Häftigt rycks jag ur mina drömmar av en hög smäll. Efter ett par blinkningar var min syn välfungerande igen och jag var nu klarvaken. Skrämt spärrade jag upp ögonen när jag fick syn på två stora händer vid min midja. Mina andetag blev mer normala efter jag förstått att det var Justin i egen hög person som låg bakom mig och sov djupt. På smidigaste möjliga sätt tog jag mig ur Justins grepp och drog mig mot badrummet. När dörren stängts till bakom mig tände jag ljuset och fick en bild av mig i spegeln. Håret satt fortfarande i bullen, men rufsigare än innan. Annars var allt sig likt igår. Medans jag fortsatte grubbla på hur jag kom hit då jag inte har något minne av att jag gått hit drog jag ner tofsen och borstade ut håret så att det vilade vågigt på mina axlar. Under tiden blev jag mer och mer nyfiken över de skramlande ljuden från våningen under, vad händer? Jag förbannade att jag alltid var lika nyfiken innan jag tillät mig att gå ner. När jag kommit ut ur badrummet tittade jag till Justin en sista gång men fann honom lika hårt sovande som förut. Smått leendes gick jag sedan ut ur rummet och vidare mot trappan. Vid trappans start stannade jag till av höga skratt som lät komma från Alfredo. Snabbare stegade jag ner för trappan och in i köket där alla satt, Candy, Steven, Mike,  Jen och Lilly på ena sidan av köks ön och Elysandra, DJ, Will, Alfredo, Jake, Jakob och Adam på andra. Medans Miranda och David stod vid spisen. Candy som satt närmast var först med att uppräcka mig komma gåendes och tog då genast till rösten.

” God morgon Natasha! Sovit gott?” utbrast hon.

” God morgon, helt utmärkt!” svarade jag. Nu hade alla märkt mig, även Miranda och David som båda vänt huvudet åt mitt håll. De hejade i kör, som jag givetvis svarade på. Min blick föll på ön där de hade radat upp bröd, flingor, yoghurt, pålägg och en massa annat. Det var inte förrän då jag märkte hur hungrig jag egentligen var, men frågan jag velat på innan övervägde.

” Har du någon aning om hur jag kom upp igårkväll?” frågade jag Jake som satt närmast mig där jag stod. Han tog uppehåll i smörandet och såg på mig.

” Justin bar upp dig då du somnat i soffan.” svarade Jake simpelt.

” Jaha, och på tal om Justin.. Jag tror jag går upp och väcker honom.”

” Gör du det, han kan inte ligga där som en fet padda hela dagen.” yttrade Alfredo som lagt sig i. Jag bara skrattade och skakade på huvudet innan jag begav mig tillbaka upp och tillbaka till Justin. När mina fötter nått dörren in till där han befann sig öppnade jag den sakta och tassade in. Det var otroligt att han fortfarande sov och inte alls blivit berörd av dem nedanför. När jag hörde ett vibrerande ljud vändes mitt huvud kvickt mot lyset på nattduksbordet. När jag förstått att det var min iphone gick jag mot den och damp ner på sängen.

                                                           Ur Justins perspektiv:

Mina ögonlock särade sakta på sig och lät ljuset tränga sig in i ögonen av dörren som stod på glänt. Utan att röra mig ur fläcken väntade jag spänt på att få se vem den svarta gestalten i dörrhålet var. När jag fick klart för mig att det var Natasha stängde jag snabbt ögonen igen och låg blixtstilla. När något burrade slog jag minst lika snabbt upp dem igen, men såg att det endast var hennes mobil som fått någon notis eftersom den lös upp. Nat tog sig på långsamma steg närmare och satte sig i sängen. Det började då lysa upp framför mig och jag förstod att hon hade lagt all fokus på mobilen och jag såg det som min chans. Så tyst som möjligt kravlade jag mig upp så att jag hängde på mina armar som tog stöd av sängen. Jag sköt försiktigt ifrån med armarna så jag kom de ynka centimetrarna närmre Natasha som jag behövde för att vara alldeled intill henne.

” God morgon babe.” sa jag lågt i hennes högra öra. Genast slog hon runt och upp ur sängen. Jag passade på att kasta mig så nära kanten på sidan längst bort från Natasha som möjligt. Hon tittade skrämt på mig och jag brast ut i skratt, vilket ledde till att hon tog tag i kudden närmst henne och kastade den på mig. Kudden träffade mjukt mitt huvud och jag la den till sidan.

” För fan Justin!” hon satte sig i sängen igen på knä och såg surt på mig.

” Jag var tvungen!” skrattade jag fram.

” Mhm. Nu är det i alla fall så att dem där nere redan äter så jag skulle väcka dig.” informerade hon småskrattandes.

” Okej, vad är klockan?” Natasha tryckte på hemknappen på iphonen för att sen titta tillbaka upp på mig,

” Kvart i nio, jag vaknade vid åtta.” jag nickade och drog av täcket som täckt min nakna överkropp tills nu. Jag flinade åt Natashas försök att diskret pendla runt med blicken i rummet, det var roande att hon blev så nervös av att ha en halvnaken mig framför sig. Jag struntade i det och satte istället på den vita T-shirten som låg på fåtöljen några meter från sängen. Shortsen jag bar sedan innan fick sitta kvar. När jag gick efter Natasha som gått genom dörren satte jag en keps på huvudet för att dölja morgonrufset. Väl nere satte vi fart mot de andra som åt frukost för fullt.

” Åh där är han äntligen!” utbrast Fredo sarkastiskt.

” Saknat mig baby?” flinade jag och slog mig ner på den lediga stolen bredvid honom då Natasha placerat sig på andra sidan bordet och då med det tagit den sista platsen och givit mig inget val. Hon var fullt uppe i någon diskussion med Miranda verkade det som.

” Likt aldrig förr.” skrattade han.

” Hur länge har ni varit uppe egentligen?” undrade jag när mackan var i vänsterhand och smörkniven i höger. Med munnen full av flingor och naturell yoghurt svarade han,

” Elysandras alarm gick vid halv åtta.”

” Shit..”

” Ellerhur mannen, hur i helvete kan man sätta ett alarm så tidigt?!” jag skrattade åt frustationen han försökte åstadkomma, men misslyckades helt med. Jag hade nu ätit en halv bulle och bredde en halva till när någon satte en hand på min överarm. Denna någon var Natasha med mobilen i högsta hugg.

” Du har telefon.” log hon mystiskt som bara hon kan. Mina fötter täckta av ett par strumpor sattes i golvet och ledde mig ut i hallen efter Natasha. Hon gav över mobilen och tittade på mig.

” Hej?” sa jag osäkert

” Hej Jussin!” ett stort leende spred sig på mina läppar då jag förstod vem det var innan jag fortsatte,

” Max! Hur är läget?”

” De e bja, hur äj det själv?”

” Så bra, det är bra här med. Var det något speciellt?”

” Ja, umm.. När Natassa, och du, kommer till Sveijge så ska vi ha en övejjaskningsfest fö henne. Äj du med på det?”

” Ja men självklart! Du kan ringa mig lite senare så kan du berätta mer då. Jag smsar din mamma så att ni har mitt nummer, okej?”

” Ja. Nu ska jag äta, hejdå Justin.”

” Ja det vore nog bäst om du gjorde det, hejdå.” och så var samtalet av.

” Förlåt, han var ganska bestämd över att få prata med dig om något han klassade ’viktigt’ och därför störde jag.”  hon log oskyldigt och tog emot iphonen.

” Nejdå, det är bara kul att prata med honom.” försäkrade jag.

” Han verkar gilla dig.”

” Haha, vem vet? När du kommer tillbaka har kanske även han en kudde med mitt huvud på.” flinade jag och la armen om henne, som även hon skrattade för att gå tillbaka till de andra. När vi kom in igen höll de på att plocka undan. Jag skyndade mig innan någon hann ta undan osten och skar två tunna skivor att lägga på min kvarstående bullhalva.

” Scoot ringde och sa att bilarna kommer tidigare då flygplanet måsta lyfta innan planerad tid för en chans att kunna landa i Salt Lake City så de är här om tjugo minuter, blir det bra?” sa Alfredo när jag tuggat en tugga av bullen.

” Ja visst, perfekt.” han nickade och gick förbi mig mot tvn. Min blick letade genast upp Natasha vid kylen.

” Vi åker härifrån om tjugo minuter, så du är beredd på det.”

” Va?!”

                                                          Ur Natashas perspektiv:

Snabbt sprang jag förbi Justin och till trappan. Jag måste packa ner alla saker som ligger utspridda i Justins sovrum.

” Natasha?” ropade Justin nerifrån.

” Jag ska bara packa ihop allt.” ropade jag tillbaka.

” Okej, men skynda dig.”

Snabbt var jag inne i rummet jag sovit i de senaste nätterna. Jag slet upp garderobsdörren och asade ut min väska. Där tog jag upp den svarta handväskan jag proppat ner. I den la jag allt jag skulle behöva på planet, laddare, godis, plugins, min plånbok och diverse andra nödvändiga saker. Datorn fick också följa med in i planet, men inte i handväskan. Jag byta även kläder till ett par svarta baggiebyxor och en hoodie i samma färg. Jag satte sen på de neonrosa NIKE skorna med gult inuti och flätade håret i en fiskbensfläta. Min sista destination var badrummet där jag plockade med allt som hade med hygien att göra.

” Natasha, kommer du?” kallade Justin.

” Ja, jag kommer!” fort stegade jag ner och joinade de andra som stod i hallen. Vi gick ut och delade upp oss i två olika bilar, jag med Justin. Han hade förklarat att vi skulle ta en bakväg in, men ändå vara tvungna att gå genom ett obevakat område för att ta oss till planet. Det var ungefär vad vi diskuterade hela resan tills vi var framme. På baksidan av LAX var där inte ett enda fan i sikte någon stans så vi kunde lugnt och sansat ta oss in. Klickande ljud uppstod när väskorna med hjul rullade över det polerade stengolvet. Nu var det dags. Vi hade fått rapporterat i bilen att det var fullt med fans till ”Mr. Bieber” som han kallades i byggnaden. Jag gav klartecken såsom de andra och vi begav oss ut i det enorma folkhavet med vakter runt oss. Men då såg jag något som fick mitt hjärta att hoppa över ett slag och mig att stanna. Var det inte meningen att jag skulle bli glad nu?

Notes: Kapitel 27! Otroligt hur snabbt det går, känns som jag började igår haha. Jaja, sånt är livet.. Jag tror inte ni kan gissa vem denna personen i slutet är faktiskt ;) ni lär nog bli lite chockade ;) nu ska jag inte skriva mer så att jag inte råkar avslöja det ;)

Fråga: Vad tycker du om She Don´t Like The Lights, novellen?

Låter er svara på den utan ett svar av mig. Kram Emma!