Jdbstoory.blogg.se

Han stod och tryckte upp en främling mot barens stenkant samtidigt som hans tunga var i hennes hals. Det gjorde ont inuti mig att se det. Han har ju ett eget val, såklart. Men ändå gjorde det så jävla ont.

” Jag är jätte ledsen, men jag måste gå.” utan att invänta ett svar från Cody gick jag raskt förbi Justin och vidare in på toaletten, där jag släppte allt.           

                                               Ur Justins perspektiv:

” Vad hände igårkväll då?” frågade Natasha samtidigt som hon satte vattenglaset samt la alvedonen på bordet. Hon hade nyligen kommit in och väckt mig då klockan var tio och jag behövde komma upp enligt henne.

” Vad menar du?” svarade jag och såg sömndrucket på henne. Jag vet inte hur mycket alkohol det blev igår, bara att det blev för mycket. Jag minns inte heller så mycket av kvällen, men jag minns att jag lämnade tjejen jag valt att hångla upp för att sen finna en ny och ta med henne hit. Efter det är allt svart, jag vet inte ens vad jag och tjejen som följde med upp gjorde, även om det kanske var ganska uppenbart.

” Du lämnade rätt tidigt, Justin.” hon såg menande på mig för att jag inte fattat vad hon menat. Jag tog alvedonen och svalde den med två klunkar vatten innan jag försökte mig på att svara.

” Jag träffade en tjej, som jag sedan lämnade klubben med om jag minns rätt. Sen efter det är minnet så gott som tomt.” hon såg på mig där hon satt på hörnet av sängen med ena benet böjt mot sig och det andra rakt mot mig.

” Du missade allt det roliga, fast du hade kanske själv lite roligt.” hon tittade inte ens på mig när hon nämnde det sista. Varför kändes detta som om jag vore otrogen mot henne?

” Jag har inte en aning om vad vi gjorde, och jag skulle mer än gärna stannat kvar med er om inte alkoholen hade tagit över min hjärna.” allvaret i min röst fick henne att se på mig igen med sina vackra isblåa ögon.

” Haha, det ändå inte mitt företag.” hennes händer grabbade tag i den mörkgråa stickade tröjans ärmar och drog ner dem ännu en bit. Jag såg hur hon huttrade till snabbt, och det var inte så konstigt eftersom till tröjan hade hon bara ett par ljusa mjukisshorts. Jag lyfte på täcket och blottade min halvnakna kropp som endast bar kalsonger för att visa att hon skulle lägga sig ner bredvid mig. Jag såg hur hon till en början tvekade, men sedan la hon sig sakta ner med ryggen mot mig. Jag la ner täcket över oss och drog då automatiskt hennes kropp närmre mig. Så låg vi innan hon plötsligt vände sig så att hennes huvud låg några få millimetrar från att krocka med mitt.

” När åker vi till Denver?” frågade hon trött. Jag vände mig mot bordet bredvid sängen för att ta tag i mobilen.

” Bussen går halv åtta imorgonbitti.” jag la den på bordet igen efter att ha låst den och vände mig tillbaka till henne. Hon nickade, men bildade en fundersam rynka i pannan.

” Vart är Alfredo?” frågade hon.

” Han somnade hos Mike.” sa jag och flinade tyst åt smset jag fått när Natasha hämtat alvedonen. De hade ritat en mustasch på honom med en permanent penna och sedan väckt honom med en hink kallt vatten. Jag skulle viljat se hans min, hade varit helt prislöst. Hon nickade igen och slöt ögonen. Man såg på långa vägar att hon var dödstrött. Hon såg så lugn ut där hon låg framför mig. Hon slog upp ögonlocken och såg djupt in i mina ögon.

” Vad?” undrade hon med ett leende.

” Nä, inget.” hon såg på mig en stund innan hon skakade på huvudet och blundade igen. När även mina ögonlock började slutas knackade det på dörren. Natasha satte sig upp lutandes på vänsterarmen medans jag klev upp och snabbt hasade på mig de gråa mjukisbyxorna som hängde över stolen vid sängen och gick till dörren. När jag öppnade dörren och såg vem det var stelnade jag till, så tydligt att även hon märkte det.

” Hej Justin, Jamie om du minns mig?” sa hon.

” Ja, hej.” ljög jag. Sanningen var att jag inte mindes något alls.

” Jag råkade få med mig dina jeans igårkväll och tänkte att det var bäst att ge dig dem innan du åker vidare.”  jag sa inget utan ställde mig utanför dörren och stängde igen den bakom mig.

” Vad hände igår?” jag gick istället rakt på sak. Hon skrattade så att hennes bruna lockar guppade på hennes axlar men svarade mig sedan.

” Jadu, det undrar faktiskt jag med.” jag såg frågandes på henne, hade hon också glömt?

” När vi låg i underkläder gick du oväntat av mig och bort från sängen. Jag frågade vad som var fel men du bad mig bara att lämna rummet. Det var så jag fick med mig dina jeans.” log hon. En lättad suck lämnade min strupe och jag tog emot jeansen.

” Jaha, jag är ledsen för det, för allt. Jag behandlar inte kvinnor så egentligen, det måste ha varit alkoholen.” inte för att det var en ursäkt, mer en sanning.

” Det är chill, jag hade inte gått upp med dig om jag inte velat. Och det kan hända vem som helst att man ångrar sig.” när hon sa det hörde jag hur dörren öppnades och Natasha ställde sig bredvid mig.
” Hej! Natasha, ellerhur?” utbrast Jamie och sträckte fram handen som Natasha tog emot.
” Ja det är jag, och du är?” frågade hon tillbaka med ett leende.

” Jamie.” de släppte varandras händer och såg båda på mig.

” Tack för att du kom med jeansen.”

” Det var så lite så, trevligt att träffa dig.”

” Desamma.” svarade Natasha då det sista var menat till henne.

” Vi ses.” sa Jamie och lämnade oss bakom sig.

” Vem var den söta tjejen?” undrade Natasha när vi kommit in igen.

” Det var hon jag tog med mig hit igår när jag lämnat.” svarade jag och la jeansen i min resväska som jag förresten behövde packa.

” Du gör bra val.” flinade hon och satte sig på sängen igen.

” Alltid.” jag såg upp på henne och flinade jag med. Natasha tog upp sin mobil och började dra tummen över skärmen åt alla håll.

” Candy Crush?” frågade jag och gick förbi henne mot garderoben för att börja med packningen, något jag alltid är seg med att göra. Oftast blir det att någon annan får göra det åt mig, och med någon annan menar jag att Alfredo brukar få åka på det. Det är inget han gör frivilligt, långt ifrån, men då är det bara att slå honom i något spel eller någon sport om vi har tillgång till en idrottshall då vi alltid slår vad om saker, och att packa min väska är ofta ett vad jag ställer.

” Ja.” svarade hon koncentrerat.

” Du leder nu, men inte länge till.”

” Dröm vidare.” fnös hon.

” Drömmar blir till verklighet.” hon blickade upp från mobilen på mig med ett höjt ögonbryn och ett litet leende.

” Du är ju hopplös.” ett flin tog åter plats på mina läppar då jag visste att jag vunnit. Jag gick tillbaka från resväskan som jag nyss lämnat några tshirtar i till garderoben där jag sträckte mig efter en vit handduk på översta hyllan.

” Jag tänkte gå och duscha nu.” sa jag och hörde hur hon reste sig.

” Gör du det.”

” Du får gärna hänga på, babe.” sa jag och vickade på ögonen vid dörrhålet in till badrummet. Hon gick och satte på sig skorna innan hon såg på mig.

” Det låter frestande, men jag avstår. En annan gång, Bieber.” och med det sagt hade hon slått igen dörren och lämnat mig ensam i det stora hotellrummet.

                                                  Ur Natashas perspektiv:

Jag styrde stegen mot hissen för att åka upp till resturangen där de andra satt. I hissen fann jag Cody på väg upp till samma våning som jag.

” Hej!” utbrast jag glatt och omfamnade honom.

” Hej Natasha.” svarade han när vi släppt taget om varandra.

” Hade du kul igår?”

” Ja, på grund av sällskapet.” log han.

” Det är jag inte så säker på, jag är inte den roligaste här.” skrattade jag.

” När för det är jag, men annars så.” jag gav honom ett leende innan vi steg ur hissen och gick in i den stora matlokalen.

                                                                        ---

” Jag tror jag lämnar er två ensamma.” skrattade Lilly och reste sig ur sin säng.

” Det är bara en ursäkt för dig att smyga in i DJ’s rum.” konstaterade jag och fick Justin bredvid mig att skratta ljudlöst.

” Kan hända..” en rodnad spred sig över hennes kinder.

” Hahah, go get him girl!” utbrast jag innan hon slog igen dörren.

” Så, nu är vi alltså ensamma.” viskade Justin vid mitt öra så att det for rysningar genom min kropp. Jag svalde och såg på honom som innan låg ner men nu hasat sig upp på armbågarna.

” Film?” frågade han innan jag hunnit svara honom.

” Varför inte, vilken?”

” Vad sägs som..” han böjde sig mot min väska och öppnade innerfacket, ” Crazy Stupid Love?”

” Wow, hur kom den dit?” flämtade jag.

” Jag la den där.” sa Justin som om det var helt normalt att lägga filmer i andras väskor.

” Du är knäpp.”

” Heyy, är jag inte alls!” utbrast han och började lipa viket fick det hela ännu roligare.

” Nädå, absolut inte.” flinade jag, tog filmen ut händerna på honom samtidigt som jag fällde upp locket på Justins dator som han tagit med sig och körde in CDn.

” Nä.” sa han samtidigt som han släckte lamporna i rummet och satte sig bredvid mig mot sängtavlan. Jag placerade datorn mellan oss och lutade mitt huvud mot Justins axel då filmen börjat. Jag skulle utan tvivel kunna ha det såhär föralltid.

Kapitel 32! Ett myskapitel, behövs ibland! Jag tänkte lägga upp den imorgonbitti men gör det nu istället. Tack för alla kommentarer på förra! Ni är bäst.

Fråga: Ditt bästa skolämne?

Mitt svar: jag vet inte.. Kanske engelska? Ett av de ämnen jag har högst betyg i.

Kommentera sötisar!

Puss/Emma!