- ✏ She Don't Like The Lights

She Don´t Like The Lights - 41!

 

” Hej! Förlåt om jag stör, hörde bara Alfre- Justin!” tjöt hon och gick fram till mig med öppna armar. Jag omfamnade henne länge, shit vad längesedan det verkligen var sedan vi sågs!

” Hey, hur mår du?”

” Jag mår toppen! Skivan släpptes i november så det är inte lika stressigt längre.” Carlys skratt klingade glatt efter meningen hon uttalat.

” Förstår dig till hundra, redo för ’Beautiful’?”

” Till hundra procent! Hur är det med Jaxon och Jazmyn förresten? Det var ett tag sedan jag träffade dem.” den vita tandraden visade hon upp varje gång hon log, vilket var konstant. Alltid var hon glad, tror aldrig jag sett henne arg eller ledsen.

” De mår finfint. Prinsessan har enligt pappa pratat mycket om dig.”

” Har hon? Hälsa henne nästa gång ni ses.” jag gav henne en lätt nick. 

” Ursäkta ifall jag stör, men jag tänkte bara säga hej. Hej, Natasha. Jag är en av de nya dansarna.”

” Oh okej, trevligt att träffas! Carly.” Carly fattade Natashas hand mjukt.

” Jo det är jag fullt medveten om, no doubts.” båda brast ut i skratt. Natasha vände sig mot mig,

” Jag lämnar er ensamma nu, så ses vi sen. ” på några sekunder var hon ute ur rummet igen, förmodligen på väg till sitt rum.

 

Ur Natashas perspektiv:

Mina ben värkte utav trötthet. Vila. Vila. Ordet upprepades inuti mitt huvud om och om igen. Den där hotellsängen lät inbjudande. Snabbare än kvickt var jag framme vid rummet. Dörren låstes upp och jag steg in, ensam. Lilly är troligtvis hos DJ, alltså kan jag sova! Med endast t underkläder kvar på kroppen efter att ha droppat kläder på vägen till sängen skulle jag nu få lägga mig. Madrassen formade sig efter min kropp. Jag låg som gjuten. Och..

Hastigt flög ögonlocken upp. Någon stirrar på mig. Obehag rös genom kroppen. Behovet av att se sig omkring tog över rädslan och jag satte mig upp. På sängkanten satt ingen mindre än Justin.

” Justin? Hur kom du in?”

” Lilly gav mig nyckeln, kunde frågat i receptionen men valde Lilly denna gången.” han småskrattade i slutet. Hon är så död.

” Hur länge har du suttit där?” frågorna kom ur mig likt rinnande vatten.

” Tio – femton minuter kanske.” ryckte Justin på axlarna som om det inte betydde något. Har han suttit och tittat på mig när jag sov?

” Och vad skulle det vara bra för om jag får fråga?”

” Ja, jag ville ju inte väcka skönheten och riskera att få handskas med odjuret.” han flinade stort.

” Ha, ha. Väldigt roligt Justin. ”

” Du känner mig, sådan är jag.” med ett fnys från min sida knuffade jag till Justin löst, vilket inte lämnades ostraffat. Han puttade ner mig i sängen igen. På något sätt fastnade Justins hand i täcket och han föll mot mig på ett komiskt sätt. Bara några få millimeter från att landa på min kropp fick han den fria handen att ta emot tyngden genom att pressa ner den i madrassen bredvid min bröstkorg.

” Sexig landning, Bieber.” Justins huvud befann sig ett par centimeter ovanför mitt. De hasselnötsbruna ögonen såg djupt in i mina. Som om jag blottade min själ för honom.

” Mh.” hans blick växlade från mina ögon till mina läppar gång på gång. Jag bet mig osäkert i underläppen.

” Gör inte så.” Justin viskade hest mot mina läppar. Varje ord lämnade en beröring. Ett litet segerleende avfyrades från mina läppar, Justin låg i underläge.

” Vad menar du?” jag såg oskyldigt på honom och upprepade läppbitningen. Han suckade frustrerat, såg på mig med valpögonen. Där brast det för mig. Jag lyfte mig från madrassen de ynka centimeter som saknades för att möta Justins läppar. Kyssen var fylld med passion och saknad. Den var som ett färgglatt bombnedslag. Handen som Justin lirkat ur täcket sattes under mitt huvud och gav mig stöd. Kyssen övergick till hångel. Justin vände runt oss så att han låg underst. Utan att lämna Justins läppar placerade jag knäna på vardera sida om Justins höfter och stod som svankad ner mot Justins läppar. Mina händer drogs in under tröjan på Justin och jag rev med naglarna över hans mage. När jag kom mot bröstkorgen kände jag hur Justins hjärta dunkade hårt och snabbt. Justin letade sina händer till min rumpa och klämde till. Ett stön for ur min mun och avbröt oss flåsande. Jag mötte Justins ögon som lös av längtan.

” Oops, jag kan komma tillbaka senare.” Lillys ord väckte mig ur min trans och jag satte mig käpprätt upp, fortfarande på Justin.

” Nej! Vi eh.. gör inget speciellt.” mentalt slog jag till mig själv för det korkade svaret. Hon skrattade smått,

” Och jag kan flyga, hjärtat.” jag himlade med ögonen åt Lilly och kastade kudden som låg bredvid Justin på henne. Justin, som by the way låg och flinade, hade inte sagt något. Vad förväntade jag mig?

” Om du vill så kan vi lämna dig i fred, hjärtat?” Justins röst förvånade mig.

” Erat sällskap är inget jag säger nej till, så stanna ni.” Justins mobil plingade. Sen med att ta upp den och titta vad det var var han inte.

” Det glädjer mig, men jag måste tyvärr dra.” han reste sig ur sängen och gick mot dörren.

” Vi ses vid fem.” med det sagt lämnade han oss.

 

                                                   Ur Justins perspektiv:

Jag näst intill skuttade fram genom korridoren. Mitt hjärta bankade hårt i bröstkorgen och känslan inuti mig gick inte att beskriva. Kyssen var.. Kyssen var obeskrivlig. Hon hade kysst mig. Allt jag suktat efter länge gick sorgligt nog över på bara några få sekunder. Jag ville ha Natasha överallt, på alla sätt. Men det gick inte att erkänna. Något inom mig sa att Natasha gjorde det för att hon saknade Cody. Jag var kluven.


ÄNTLIGEN! Fått tillgång till en annan dator nu tills jag får en ny, tack och lov! Hoppas ni gillar kapitlet, kommentera!

Puss//Emma

+3 kommentarer till nästa!


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: