Jdbstoory.blogg.se

---

Vad var det som var så viktigt att han inte kunde fråga mig det via sms? Men jag lät det gå.

Till Alfredo: Ge mig två.

Samma kläder satte jag på mig eftersom mitt bagage låg i bussluckan. Tårarna torkade jag med handryggen och lämnade rummet för att höra vad Alfredo hade att säga.

                                                   Ur Natashas perspektiv:

Några timmar hade långsamt passerat. Tre var klockan och jag hade nyss pratat med Jarrah och Max i drygt tio minuter innan mamma höll på att spricka av nyfikenhet och tog över samtalet. Jag hade även tagit tid till att ringa upp Emelie, pratat lite om Justin och MYCKET om Alfredo! De verkar gå ihop bra, trots distansen mellan dem. Det var längesedan jag pratade med familj och vänner, alldeles för länge sedan. Även om det inte är en tillräcklig ursäkt så är faktumet att jag har varit upptagen med antingen det ena eller det andra. Att erkänna detta är svårt, men turnén och Justin har tagit min fokus bort från allt vad Sverige heter. Jag önskade att det inte var så, men det går inte att neka. En förbättring är i alla fall på väg! Från fönstret vände jag huvudet när Elysandra lät en djup suck fylla ut rummets tystnad.

” Har du roligt?”

” Hell no.. Vad hände med Justin? Han brukar alltid vara social.” hon slog ut med armarna i en drastisk gest där vi låg i varsin hörna av soffan. Jag skrattade lågt åt henne.

” När man pratar om trollen..” mumlade jag när Justin kom ut ur sitt rum för första gången på två timmar. Vistelsen hos oss varade inte länge då han genast lämnade efter att ha snackat med Fredo. Jag förstår inte vad det är med honom, varför i helvete han reagerar på en sak som så uppenbart var en lek? Där har vi gott folk en sida jag inte förstår mig på hos Justin. Ibland kan han ha värsta humörsvängningarna. Från att vara den gladaste och mest positiva person i världen till att halvt få damp på allt och alla. Visst, han kanske inte kan hjälpa det och visst, det händer inte ofta. Men när det väl händer kan det vara extremt. Egentligen är vad jag och han nu har mellan oss löjligt. Löjligt av mig att gå på Justin som jag gjorde och löjligt av Justin att reagera så starkt på en bagatell. Jag hade direkt lett stegen till toaletten då jag var nära ett sammanbrott och tålde inte att se Justin då. Han sårade något som låg djupt inne i mig. Jag blev rädd, rädd för att bli lämnad igen. Precis som pappa gjorde. Jag var förbannad på pappa för att han gav upp. Han gav upp allt, och det är på grund av honom jag har svårt att lita på folk än idag. Inte förrän efter några år kunde jag vara helt öppen in och ut med Emelie. Men med Justin var det annorlunda, och därför är jag alltid lika rädd för att han ska göra som pappa, bara sticka.

                                                                                  ---

” Igen!” trött som jag var bet jag ihop och ställde mig i position. Ett, två, tre, fyr, fem, sex, sju, ått.. om och om igen rullade sifferföljden i mitt huvud samlat med stegen när musiken var på.

” Perfekt alla! Det sista för idag. Nästa repetition är samma dag som konserten, så se som vanligt till att vila upp er. Vi ses.” Nick viftade iväg oss med få meningar och återgick till att skissa i blocket han höll i handen. Jag samlade ihop mina saker för att återgå till hotellrummet och duscha innan maten serverades. Will dök upp vid min sida och eftersom vi hade rummen bredvid varandra hade vi följe. Inne i hotellrummet norpade jag snabbare än blixten själv åt mig en handduk och min necessär för att sen smita in i badrummet före Lilly som stod och svor utanför.

” Nästa gång kanske.” ropade jag och hörde hur hon kastade sig på sängen.

Duschen gick snabbt, ville inte låta Lilly få vänta för länge. Jag hade satt på mig ett par mönstrade tights i gråa nyanser och en vit lösstickad, vringad tröja. Håret satt i en bulle men skulle snart tas ner då Lilly bara skulle klä på sig innan vi skulle gå ner i matsalen och få i oss välbehövlig mat efter bussturen och dansen. Jag kikade runt på Instagram och Twitter, men fann inget intressant.

” Klar!” utbrast Lilly jäktat. Håret släppte jag, som sagt, ut och reste mig ur sängen. Vi armkrokade ner mot maten där vi satte oss bland de andra som redan var i full gång med att äta.

                                                                             ---

” Du, Alfredo sa att vi skulle ha ett litet möte i en av studiorna i arenan nu. Jag ska bara gå till DJ och asa med dem.” hon log lite misstänksamt när hon drog på sig sina marinblåa converse.

” Du behöver inte säga mer.” jag blinkade åt henne, ” Men då går jag i förväg.”

” Visst.” hon verkade tycka det var en bra idé och lämnade mig för att hämta de andra. Jag satte på mig en lite mindre tjock jacka då det ändå var kväll och hyffsat kallt. Conversen åkte på och jag lämnade hotellet bakom mig för att stiga ut i kylan. Vandringen till arenan var inte mer än hundra meter. Endast några få människor passerade mig, annars var gatorna i princip folktomma. Jag drog upp mobilen och såg att klockan passerat halv tio. Jag tror inte vi haft ett enda möte såhär sent förut, och speciellt inte efter en träning. Men jag gissar att det var viktigt, vilket det brukar vara. Endast några få lampor lös upp min gång tills arenan visade upp sig. Lamporna där stod med tre meters mellanrum, så att se var där inga problem med. Jag hade varit noga med att inte glömma passet så att vakterna skulle kunna släppa in mig även om det var långt efter besökstid. En fotbollsmatch pågick, men eftersom man inte får gå in efter matchen börjat var det egentligen inte tänkt att jag skulle kunna komma in, även om jag haft en biljett. Jag såg upp på de gråa skyltarna med vit text i taket när jag kommit in i arenan. Enligt dem skulle studiorna ligga en våning ner åt vänster så jag följde skyltarna och tog trapporna ner. Där vistades folk inne enligt schemat som hängt i trappan, men eftersom det var så pass ljudisolerat kunde man inte höra ett ljud. Jag hade fått på sms att det var studio fyra. De tre första passerade jag, och när jag kom till fjärde dörren var fönsterrutan i dörren fördragen av en svart veckad gardin som såg ut att vara av sammet. Jag provade med att rycka i handtaget, men det var låst. Idioter.. just när jag var på väg att ringa Alfredo upptäckte jag en nyckel på mattan jag stod på. Jag tog upp den och höll den mellan tummen och pekfingret när den fördes in i nyckelhålet. Den passade. Sakta vred jag om handtaget och dörren flög upp. Vart var alla? Hade jag fått fel nummer? Båset var folktomt, förutom.. inte förrän nu upptäckte jag honom. Där stod han och sjöng rakt från hjärtat. Jag smög fram till justeringsbordet och satte headsetet på mig för att låta den vackra rösten sippra in genom mina öron utan att göra mig synlig. Han stod med högersidan mot mig med ihopknipna ögonlock. När vad jag gissade var outrot på låten han nyss sjungit tog jag av headsetet igen och reste mig från kontorsstolen. Justin stod kvar och bara stirrade in i väggen när kompet tagit slut. Vad tänkte han på? Vad försegick i hans hjärna nu? Jag ville så gärna veta allt, men var okapabel till det. Jag gick mot dörren och vred försiktigt om den. Justin vände hastigt huvudet mot mig och fick syn på mig. Men han stod bara stilla och hade nu börjat stirra på mig istället för den mörkröda väggen.

” Vad gör du här?” mina ögon som var fyllda av förväntan blev iskalla på sju nanosekunder när han uttalat meningen.

” Vi ska ha ett möte?”

” Sa vem?” en rynka bildades i Justins panna.

” Alfredo.”

” Really.. Han är så rökt.” Justin mumlade ut det samtidigt som han satte handflatorna i håret.

” Jaha, vad ska detta betyda?” med en hand på höften såg jag md en uppmanande blick på Justin.

” Att jag drar.” han gick förbi mig fram till dörren där han vred på handtaget. Jag ville inte ens se på honom när han lämnade mig ensam i det upplysta rummet.

” Fuck..” att han stod och ryckte i metallhandtaget hördes lång väg. Är det så svårt att få upp en dörr? I ögonvrån såg jag hur han frustrerat tryckte ifrån med händerna mot dörren.

” Den går inte upp.” suckade Justin besegrat. Jag fiskade upp mobilen ur fickan för att ringa Lilly, men jag hade ingen mottagning. Hur i helvete kunde jag inte ha någon mottagning?

” Har du?” frågade jag och såg smått roat på honom när han sträckte på sig för att försöka fånga upp en plupp.

” Nej..”

” Du vet att det där inte funkar, va?” jag log inombords när han gav mig en irriterad blick.

” Vi kan inte göra något annat än att stanna här över natten tills städarna kommer imorgonbitti.”

” Städar de inte här på kvällarna?” frågade jag. Vilket ställe städar inte både morgon och kväll?

” Nej jag bad dem att stå över ikväll.. tänkte spendera ett tag här inne..” hoppas att han själv inser hur idiotiskt och korkat det var.

” Smart där Bieber.” sa jag ironiskt.

” Whatever. ”

” Ja jag stannar inte här i natt.” det måste gå att få upp dörren på något sätt, så upphakad kan den inte vara. Jag började vrida fram och tillbaka som Justin gjort innan och märkte snart att jag haft fel. Det var absolut omöjligt att få upp den! Tanken av att vi kanske inte kunde komma ut imorgon heller fick mig rädd. Jag ville inte spendera natten här med någon som inte vill ha med mig att göra. Justin hade lämnat mig ensam igen då han nästan direkt gått in i båset igen.

                                                                 Ingens perspektiv:

Frågan de båda ställde sig var vem som skulle ge upp sin fasad först? Justin ville inte detta samtidigt som han ville att Natasha skulle komma in till honom och be om förlåtelse först. Natasha satt utanför, velandes över vad som var rätt och vad som var fel. Hon undrade varför hon låtit det gå så långt. Stämningen i rummet var spänd, det hade den varit redan innan Natasha steg in. De båda var som på nålar, rädda över att röra så mycket som ett finger. Skulle det behöva vara såhär under hela natten?

Kapitlet hade tydligen inte publicerats..

Ibland blir jag lack när saker och ting inte fungerar.. Jaja, jag får ta det.. Menmen, här är det! Mitt första "Ingens perspektiv" också om jag inte minns fe? Hahah, kände att det var bra nu när det gått ett år.. ;)

Vi ses snart, redan påbörjat nästa! Puss och kram.

3+ kommentarer till nästa!